Om ”fake media”: ”Media är oumbärlig för demokratin”säger förre republikanske presidenten George W. Bush…

28 februari, 2017 § 3 kommentarer

bush28n-1-web.jpg

I ”George W. Bush praises the media as ‘indispensable to democracy’” kan man läsa:

”‘Power can be very addictive and it can be corrosive,’ Bush said on NBC’s ‘Today‘ when asked about his views on the role of the media, following Trump’s incessant criticism of the industry.

‘I consider the media to be indispensable to democracy,’ Bush said. ‘We need an independent media to hold people like me to account.’

‘It’s important for the media to call to account people who abuse their power, whether it be here or elsewhere,’ Bush said.

‘It’s hard to tell others to have an independent press when we’re not willing to have one ourselves,’ he added, during a conversation about Russia./…/

Bush, who also discussed his ‘Portraits of Courage’ book that features paintings and stories about wounded veterans who have shown resilience in reentering civilian life, was later asked more directly about Trump’s executive order earlier this month that barred the entry of travelers from seven Muslim-majority nations and suspended the nation’s refugee program — a measure which was later put on hold indefinitely by a federal appeals court ruling — and he responded more directly, too.

‘I am for an immigration policy that’s welcoming and that upholds the law,’ he said.

‘It’s very important for all of us to recognize one of our great strengths is for people to be able to worship the way they want to, or to not worship at all,’ Bush said, adding that ‘a bedrock of our freedom is the right to worship freely.’

‘People who murder the innocent are not religious people,’ he added.

The comments mark the first by Bush — whose brother Jeb was relentlessly mocked by Trump during the campaign — regarding the five-week old administration.”

Läs också ”Ex-Trump executive: I knew he was ill for last 35 years”:

”After reading Gersh Kuntzman’s column about President Trump exhibiting signs of mental illness, former Trump construction manager Barbara Res emailed the following letter to the Daily News:

This is really ironic. Many years ago, I am going to say some time in 1982, The New York Times published a piece on narcissism. One member of our crew read the Times every day on the way to work and brought the article into the office.

Being the team who was charged with building Trump Tower, we all knew Donald Trump very well, especially myself. To a person, we all agreed that the characteristics outlined in the article fit Donald to a “T.” Now, 35 years later, professionals are saying what we knew back then. Only now he is so much worse.

It is gratifying to see a confirmation of our speculations. I pray America survives his presidency, for however long it lasts.”

Se vidare ”Ta strid mot utsattheten – inte människorna”:

”Forskningen som visar att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken är inte ny. Det är inte heller forskningen som visar att människor som lever i utsatthet är överrepresenterade vad gäller brott. Och den ytterligare forskning, som visar att personer med invandrarbakgrund i större grad lever i utsatthet, säger fortfarande inte någonting om deras brottsbenägenhet. Ingenting.

Att människor som känner utanförskap söker sig till sammanhang där de känner tillhörighet, även om det är destruktivt, är inte på något sätt märkligt. Snarare högst mänskligt. 

Så åter till min huvudprofession. Samtalen. Till alla människor jag har sett gå vidare. Hitta nytt. Må gott. Inte någonsin – inte en enda gång på snart 20 år – har ursprunget varit avgörande. Däremot känslan av sammanhang. Stödet från andra. Att ha viktiga närstående. Att få kosta i kärlek, tid och pengar. Att få vara någons människa. Att känna att en har samma möjligheter som andra i det här landet.  

Vi som redan har en självklar plats här har också ett ansvar. Vill vi få en lägre brottsstatistik är det utsattheten vi behöver ta strid mot. Inte människorna. 

Den retorik och de fakta Peter Springare använder sig av säger egentligen bara just det: Vi har ett samhällsproblem som berör oss alla när vi tillåter vissa människor att ha det sämre än andra. Vi är en del av den statistik som skapas, vi med.  

Det går inte att göra välfärden till något som är separat från integration, allas lika värde och medmänsklighet. Det går inte att tala om överrepresentation inom brottsstatistiken utan att tala om segregation och socioekonomisk eller psykosocial marginalisering. Om vad utanförskap gör. Om hur befängt det är att sätta en prislapp på mellanmänskliga värden och behov.”  

Sverigefödda som har problem med att känna sammanhang reagerar med främlingsfientlighet, om de inte också blir kriminella i olika grad? Behöver ha syndabockar. Någon/något att rikta frustration och hat mot.

”Låt oss istället tala om behovet av sammanhang. Vi behöver tala om vad vi kan göra för att inkludera alla. Precis alla. Vara varandras människor.”

Och ”SD-politiker mer än dubbelt så kriminella som alla andra partier tillsammans”:

Sverigedemokraternas riksdagsgrupp är minst sagt överrepresenterade i brottsstatistiken.” 

Varför hålla på och tjafsa, även i enskilda familjer? Avund och motsättningar som fortlever till livets slut verkar det? Vad är viktigt här i livet?

Apropå Springare om överrepresentation av invandrare i brottsstatistiken: Sanningar borde sägas oavsett om det är högt uppsatta, invandrare, män, kvinnor eller vem det än handlar om! Ingen är värd att skyddas mer än nån annan. Eller alla är värda att skyddas lika mycket!

Män är överrepresenterade i allmänhet vad gäller brott, inte mins en viss sorts brott, inklusive grova brott? Varför är vissa överrepresenterade och andra underrepresenterade? Kan vi lära oss något av det? Vad?

Ingen ska framställas bättre eller sämre än nån annan!

De som pratar om ekokammare och åsiktskorridor kanske är de som minst tillåter andra åsikter? Obs! ironin.

Slutligen ”Analys: Fox News på väg att bli Trump News”:

I ett starkt polariserat USA lever medborgare i skilda verkligheter där också nyhetsförmedlingen blivit till filterbubblor.”

Sant! Ojämlikheten är enorm och landet otroligt polariserat. Söndra-och-härska-politiken försöker man sig på här också i större eller mindre grad. Skapar inget gott!

”De med liberala sympatier, med svenska mått sympatier som sträcker sig mellan moderater och vänsterpartister, tittar på CNN och de stora nyhetsbolagen ABC och NBC.

Republikaner tittar på Fox News, som tagit på sig rollen som ‘sanningssägare’ mot de liberala medierna. En och samma nyhetshändelse vinklas på helt olika sätt. Ett exempel är att om en svart man blir dödad av polisen tar liberala medier blixtsnabbt fram vinkeln att det finns rasism i poliskåren medan Fox News väljer vinkeln att polismannen handlade i självförsvar och att gängkriminaliteten är bortom kontroll.

‘Varm’ relation ganska ny

Vid en genomgång av Fox News hemsida finner man rubriker som ‘Hur vänstern försöker skapa en gender[köns-]-neutral värld’ eller ‘Talet om Trumps försök täppa läckor överdrivet’. Med Trump som president och entusiastisk konsument av Fox nyhetssändningar har deras tittarsiffror ökat dramatiskt. Men 2, 4 miljoner tittare är ändå en ganska blygsam tv -publik i ett land bestående av 319 miljoner invånare.”

Den annalkande stormen – dynamiken i vrede och aggression…

19 februari, 2017 § Lämna en kommentar

I kapitlet ”The Gathering Storm” i boken ”Masculinity Reconstructed” skriver Levant att det är mer sannolikt att män blir arga utan att de blivit provocerade, jämfört med att kvinnor blir det.

Kvinnor måste vanligtvis bli provocerade innan de reagerar med ilska och vrede.

Han menar också att om aggressivitet endast var biologiskt betingat så skulle kvinnor inte bli arga eller aggressiva, men det KAN de bli! Något som motsäger att detta skulle vara biologiskt. Det måste alltså handla om något annat! Förslagsvis uppfostran och socialisering.

s 83:

”Betänk också att Frodi, Macauly och Thome https://www.saylor.org/site/wp-content/uploads/2011/07/psych406-7.2.pdf fann att när de blir provocerade, så kan kvinnor bli både verbalt och fysiskt aggressiva. Det är då klart att det inte är bortom kvinnors makt att bete sig aggressivt – som det skulle vara om aggressivitet bara var rent biologiskt betingat.

Så varför beter de sig inte så?

Frodis, Macaulys och Thomes teori: kvinnor kan mycket väl ha de aggressiva impulser som män har, men – utom när de blir provocerade – så håller deras skuldkänslor och ängslan att agera aggressivt och deras empati med föremålet för deras vrede dem tillbaka från sina aggressiva impulser./…/

Anledningen att kvinnor är mindre aggressiva är med andra ord därför att de lärt sig att ta hänsyn till konsekvenserna som de själva och andra kan lida om de agerade ut sina aggressiva impulser.”

Och vad lär sig män? Jo, skriver Levant:

”Från barndom och framåt lär de sig att det är genom att slåss, besegra, dominera och skrämma/terrorisera som de kan få respekt och bifall från andra män.”

reflektioner och speglingar - Alice Miller II...

71BKK60R5HL._SX311_BO1,204,203,200_

På s 80 i ”Masculinity Reconstructed” i kapitel 4 som helt och hållet ägnas åt ”Den annalkande stormen – dynamiken i vrede och aggression”:

”När jag håller föredrag på ämnet män, vrede och aggression så börjar jag ofta med att erbjuda exempel på de många sätt med vilka män använder arga utbrott som ett sätt att uttrycka [en mängd, kanske de flesta] andra känslor [därför att många män, kanske de flesta, saknar ord och uttryck för känslor i större eller mindre grad. Men män kan lära sig att känna och uttrycka dem och med denna nya förmåga kommer de att må mycket bättre, samt deras relationer kommer att bli mycket bättre. De kommer att kunna kommunicera bättre, därför att de blir bättre på att uttrycka sig. Får ett rikare förråd av ord]./…/

Vrede – ja, män är bra på det. I studie efter studie har forskare funnit att…

View original post 175 fler ord

Vi har för länge sen passerat den punkt där vi kan [fortsätta] låtsas att det finns ett ‘verkligt Amerika/Sverige/samhälle’ och där vi börjar hålla folk ansvariga för sina handlingar och trossystem…

10 januari, 2017 § 5 kommentarer

dlymer1

Från artikeln ”Trump Thinks Meryl Streep Lives In A ‘Bubble.’ This Veteran’s Response Is Perfect”:

”It is truly insulting to see Republicans fetishizing the middle America working class and pretending that their experience is somehow a more genuine ‘American’ and more honorable experience than anyone else’s, especially when that experience is defined by hardship – hardship that the Republican Party itself is largely responsible for.

For them to hold up Trump as somehow a ‘regular guy just like me and you!’ is the absolute height of hypocrisy, especially when he made his fortune by cheating regular Americans out of their labor and their money.

It’s far past time we stopped pretending that there is a ‘real America’ and started holding people accountable for their actions and their beliefs.”

Ja…

”Vi har för länge sen passerat den punkt där vi kan [fortsätta] låtsas att det finns ett ‘verkligt Amerika’ och där vi börjar hålla folk ansvariga för sina handlingar och trossystem.”

Ja, precis! Oberoende av den ”verklighet” vi lever i, undre eller övre medelklass, arbetarklass, överklass, rik, fattig, arbetande, arbetslös, frisk, sjuk etc. Och vi kan inte diskvalificera någon p.g.a. dess bakgrund.

Se också ”Experten tar över – men sitter inte på objektiv sanning”:

”Det är svårt, nästan omöjligt, att hävda objektivitet i politiska analyser eftersom det finns olika intressen. Då det inte går att hitta det objektivt goda för alla blir det svårt att hitta det objektivt sanna. Två saker kan vara lika ‘sanna’ men innebära helt olika formuleringar av problem och därmed lösningar.

När arbetsköpare hävdar att arbetskraften är alldeles för dyr och att det ska bli billigare att anställa kan detta vara lika sant som när arbetare hävdar att lönerna är alldeles för låga och måste bli högre. Det är två intressen som står emot varandra.

Men de som hävdar objektivitet vill uppfinna det gemensamt goda. Det är därför Oscarsson kan skriva om ett Europa som något enhetligt politiskt subjekt. Som om alla som bodde här hade ett gemensamt intresse. Det blir enheten som ska skyddas mot hoten utifrån, Det Andra som hotar och är farligt./…/

Folkbildning har varit arbetarrörelsen paradgren. En framväxande arbetarrörelse som ville bli en maktfaktor behövde skaffa sig en bildning och en analys. Det krävdes uppbyggandet av infrastrukturer och strukturer inom rörelsen. För att kunna göra det själva.

Det är klart att vi kan förstå komplexa politiska skeenden. Det är klart att ingen behöver förklara för oss hur det egentligen ligger till. Det krävs att vi pratar med varandra. Att vi tillsammans kan analysera och förstå. Att vi alltid frågar oss vilka premisser som anspråken på sanning utgår från.”

Flyr verkligen direktörerna? Och var i så fall? Vi borde studera de rika? Kan gemenskap köpas för pengar? Och vilka är mest stressade egentligen?

26 december, 2016 § Lämna en kommentar

DSC_0700.JPG

DSC_0701.JPG

DSC_0702.JPG

dsc_0709

dsc_0706

DSC_0707.JPG

DSC_0705.JPG

DSC_0704.JPG

Religion…

26 december, 2016 § Lämna en kommentar

Religion_distribution.png

Varför diskuteras inte alla religioner på samma sätt som islam? Har verkligen islam en särställning? Vad gör kristna? Buddhister? Hinduer? Skapar en viss religion ondare människor?

Varför inte göra en rejäl jämförelse och publicera den? Finns såna jämförelser redan? Siffror och statistik?

Likheter och skillnader.

1280px-Religion_in_the_world.PNG

Skolan…

8 december, 2016 § Lämna en kommentar

… och riskkapitaldrivna skolor dränerar den allmänna skolan och skadar hela samhället skulle jag vilja påstå.

Friskolorna håller väldigt noga reda på kommunala skolans kostnader och kräver motsvarande summor, men skolorna drivs inte under samma villkor: friskolorna får ha köer, men de kommunala måste ta emot de elever som söker sig dit – samt ta emot elever som kanske står utan skola om en friskola går i konkurs eller lägger ner sin verksamhet.

Detta gör att de kommunala skolorna kanske både måste ta emot de svagare eleverna och dessutom inte kan investera de resurser som dessa skulle kräva. I slutänden får det återverkningar i hela samhället på en massa olika sätt.

En gymnasielärare sa:

”Jag har sagt åt mina döttrar: ‘Välj inte en skola som gömmer sina pengar på Caymanöarna!'”

Jag frågade också en elev som går i engelska skolan vilket språk undervisningen bedrivs på. Hon går i sjätte klass. Den sker delvis på engelska. Det låter kanske bra: eleverna får träna engelska också, men jag undrar om inte kunskapsinhämtningen kan bli lidande.

Träffade en elev som varit utbytesstudent i Frankrike, hon måste gå om det år hon missade när hon var utomlands även om hon gick i skolan där. Jag tror att detta gäller även dem som är utbytesstudenter i USA t.ex.

När jag nu åkte från möte med gymnasielärare tänkte jag just på Hans Bergström som när han skrev i DN systematiskt pratade ner den svenska skolan, om dess disciplinproblem m.m. Han är gift med engelska skolans grundare Barbara Bergström.

Det är också märkligt: friskola har startats i södra Norrland av två kvinnor, varav den ena är moderat. Är det inte lite dubbelmoralistiskt: skyddsnät för vanligt folk ska helst vara minimala, men själva är högerröstande inte rädda för att utnyttja systemen!?

Om konkurrens, valfrihet, empati…

29 november, 2016 § Lämna en kommentar


c

Se också ”Vi blir olyckliga av mer valfrihet”:

”Vårt samhälle styrs av idén att mer valfrihet alltid är något bra. Valfrihet leder till att vi kan leva som vi önskar. Men det förbättrar även ekonomin eftersom konkurrensen vässar alternativen. Det gäller oavsett om valfriheten gäller fler sorters tandkräm eller ökat antal inriktningar i grundskolan.

Ungefär så låter mytologin – men det är inte hela sanningen.

– Det finns en avtagande nytta med valfrihet, säger Anders Ekholm, vice vd för Institutet för framtidsstudier.

Lite valfrihet ökar oftast lyckan. Om det bara finns en sorts telefon så blir vi lyckligare när det i stället finns två att välja på, eller tre. Men när vänder det?

– Det finns tester med människor som köper sylt. Man blir mer positiv och köper mer sylt upp till en valfrihet på fem till sju syltburkar. Men blir det fler alternativ så köper folk mindre, säger Anders Ekholm.

Orsaken verkar vara att om det finns tjugo sorters syltburkar så känner människor att de behöver ta reda på mer information om vilka fördelar och nackdelar som finns med olika alternativ. Till slut blir arbetsinsatsen övermäktig och man väljer helt enkelt att avstå.

Ett liknande samband finns med exempelvis pensionsfonder, när alternativen blir för många avstår vissa helt eller delvis från att välja. Och resultatet kan då bli en sämre pension vilket inte direkt ökar lyckan.

Anders Ekholm har studerat just valfriheten i pensionssystemet.

– Vi tittade på antalet val och sambandet var tydligt, de som inte hade gjort något val och var kvar i fonden för icke-väljare hade fått ett bra resultat liksom de som gjort väldigt många val, säger han.

Men övriga, som bara gjort några val och sedan tröttnat, var förlorare.

Enligt konsumtionsforskningen verkar det vara så att de insatta och engagerade väljer ‘bättre’ än övriga vilket intuitivt känns logiskt. Men baksidan är att mer valfrihet även leder till ökad ojämlikhet. Valfrihet i skolan leder med stor precision till skolsegregation, valfrihet i vården till ojämlik hälsa och så vidare.

Partier på båda sidor blockgränsen har sedan 80-talet sett ökad valfrihet, mer privatisering och snabbare avreglering som recept för en bättre fungerande välfärd. Och på vissa områden har det varit utmärkt.

Men på andra fungerar det inte, som privatiseringen av elnätet. Resultatet där är att priserna går upp trots att leveransen av el är densamma. Liknande erfarenheter finns från England där man privatiserat exempelvis vattenledningar. Det blir dyrare för konsumenterna när privata aktörer får monopol.

Dessutom har marknadslösningarna slagit helt fel på vissa områden. Ett aktuellt svenskt exempel är infrastrukturen. Bland andra SJ sprider inte direkt lycka och glädje omkring sig varje dag.

– Det är ju inte så att man är okunnig om hur man får tåg att gå i tid. Men staten verkar se det som att marknaden är bra till allt, även på områden där det uppenbarligen inte fungerar, säger Anders Ekholm.

Den stora frågan är hur vi har hamnat här?

Viktiga samhällsfunktioner som tåg, skolor, snöröjning och utbyggnad av fibernät är avreglerade och har till stor del slutat fungera. Ändå är de politiska lösningarna mer avreglering och ännu fler upphandlingar av nya utförare.

Fiber är ett bra exempel, det är avgörande för kommunikation, handel och utveckling. Men de bolag som sköter utbyggnaden täcker inte hela Sverige och inte ens alla hushåll i de kommuner där man lägger ut nätet. Hade vi byggt ut elnätet på samma sätt skulle en stor del av Sverige aldrig ha elektrifierats.

Lösningen är att vi måste bli pragmatiska igen, där marknaden levererar bra resultat är den en utmärkt modell. Men valfriheten har bara ett egenvärde till en viss gräns.

Sen blir vi alla olyckliga.”

e