Manipulation och språk…

4 september, 2011 § 1 kommentar

Och inte bidrar Centern till att förändra politikens inriktning. De utnyttjar gängse retorik,  rider på den, men håller denna retorik på att bli passé? Håller folk på att börja genomskåda den?

Ja, är centern i otakt med tiden? Dan Josefsson skriver:

”När den globala finanskrisen bevisat att avregleringar är livsfarliga eftersom marknaden saknar de självbalanserande mekanismer som nyliberala teoretiker trott existerade, då pekar Annie Lööf ut avregleringsprofeten Margaret Thatcher som sin politiska förebild. När en stor majoritet svenskar av bitter erfarenhet övertygats om att den offentliga sektorn är bäst på att sköta samhällsnyttig service som skolor och sjukhus, då vill Annie Lööf sälja ut rubbet, inklusive SVT och Sveriges Radio, och avskaffa LAS.

Annie Lööf beundrar Ayn Rand, 1950-talsfilosofen som ser altruism som ondska och som predikar att svaga människor varken förtjänar hjälp eller kärlek. Detta samtidigt som forskarna upptäcker att människan till sin natur är reciprokt altruistisk, och att renodlade egoister aldrig hade kunnat bygga fungerande samhällen.

Välfärdssamhället firar triumfer. Då ansluter sig den svenska centern värderingsmässigt till Tea Party-rörelsen. Det hade inte sett mer absurt ut om Annie Lööf burit maokeps.”

Jinge skriver intressant om ”Makthungrig Annie Lööf går över lik.” Där en kommentator, Sara G. skriver det fler varit inne på, nämligen att:

”Vi får hela tiden höra att Vänsterpartiet inte har gjort sig av med sin kommuniststämpel.
Men aldrig att Centerpartiet, förr Bondeförbundet, inte gjort upp med sin nazistanfrätta tid,
både före och efter kriget. Det glömmer man så lätt så, eftersom det inte tillnärmesevis tycks vara en så svårartad och svårglömd episod som Tobleronaffären.”

Ja, det är kallt och tufft i Alliansens Sverige. Man kan som sagt manipulera med ord, men kan högern stjäla ordet solidaritet?

Sofie Wiklund i ledaren ”Lööf ska förvandla centern”:

”Det gamla bondepartiet har förlorat sin roll. Det har för länge sedan slutat föra landsbygdens politik. Det märks särskilt med tanke på hur liten strid centern tar för järnvägen, som är en förutsättning för att hela landet ska leva.  Det behövs betydligt mer pengar till att rusta upp och bygga ut järnvägen. Det skulle skapa flera jobb och gör också att industrier och gruvnäringen i till exempel Dalarna kan utvecklas. Men det struntar centern i .

Partiet förespråkar också en ökad valfrihet och mer privatisering, som leder till att det finns mindre pengar att fördela i samhället. Någon lösning på arbetslösheten har partiet inte heller – förutom att att Lagen om anställningsskydd, LAS, måste tas bort. På det sättet tror Centern att ungdomar lättare ska få jobb. Det är inte sant. När man tar bort LAS, som innebär att den som anställts sist får gå först om det blir neddragningar, så medför det att chefen får mer makt, och arbetstagarna mindre.

Sverige har kommit långt genom trygga arbetsvillkor, ett livslångt lärande, där människor kan sadla om, byta yrken och vidareutbilda sig efter önskemål och efter samhällets utveckling.

På det sättet har vi kunnat tillverka produkter i världsklass, och konkurrerat med kvalitet istället för usla villkor och dåliga löner. Men den vägen tänker Centerpartiet inte vandra.

Centerpartiet kommer att förbli det samma.

Ett högerparti som skriker högt, men som vänt gräsrötterna ryggen. ”

Folk ska hållas okunniga och inte få utveckla sitt språk… Hållas ”obildade” så de bildade och lyckade har någon/några att se ner på:

Men det finns människor som reagerar trots svensk medias högervridning och  hyllande av nyegoismen, men det gräsrötterna tycker får vi inte höra? Dock vågar de uttrycka det de känner i vardagslivet ibland, något de inte drar sig för att kalla ”moderatfasoner”. Knycker följande berättelse:

Satt nyss på t-banan. In kliver en ung slipsförsedd man och ställer sin portfölj mitt i gången och ovanpå denna lägger han sin Armanikavaj. En äldre dam ler och säger ömt ‘det är att ta plats!’, varefter en äldre herre mitt emot replikerar ‘…ja om det är att ta plats eller älska att äga vet jag inte, men något jävla moderatbeteende är det i alla fall!’. Det blev tyst i vagnen. Jag log. Inte ens linjen från Danderyd tycks längre vara fri från folklig vrede mot de rådande förhållandena…”

Och som Göran Greider skriver i ledaren ”När duvorna lyfte från börsen” (som tyvärr inte längre finns på Dalademokratens webb):

”Till slut öppnas även offentlig sektor för vinstuthämtning, skattebetalarna sitter ju på outtömliga resurser som stora, börsnoterade vårdkoncerner inte kan avstå från i en tid av svårfunna lukrativa investeringar – och till sist gungar hela havet.”

Greider skriver om en närmast totalitär utopi där…

”Tillväxtimperativet ordnar här och nu fram ändlösa krediter för att hålla konsumtionen igång hos de tomma jagen och upprättar för dem som inte inkluderas de ‘sociala minfälten’ (Zygmunt Baumanns uttryck) varifrån explosionerna kommer, var sig det är i Paris eller Londons förorter.

Förra gången systemet krisade vann högern på det. Varför?”

Han tror det berodde på att vänstern i hög grad lyder samma tillväxtimperativ som högern. Man krigar på samma fronter och ingen lovar fred.

Lyssna på Tim Jackson.

Annonser

Tim Jackson och Peter Victor om välfärd utan tillväxt, samt Spånt om åldersboomen…

31 maj, 2011 § Lämna en kommentar


Se också denna video med Tim Jackson från fora-TV.

Och Peter Victor i ”Managing without growth” (att klara sig utan tillväxt)

”Peter Victor challenges the priority that rich countries continue to give to economic growth as an over-arching objective of economic policy. The challenge is based on a critical analysis of the literature on environmental and resource limits to growth, on the disconnect between higher incomes and happiness, and on the failure of economic growth to meet other key economic, social and environmental policy objectives.”

Men det är inte bara Roland Spånt som ifrågasätter åldringsboomen… Läs senaste Tvärdrag som handlar om just finansieringen av välfärden – berättelsen om att vi inte har råd.

I USA blir det ”Färre privatläkare…” vilket tros förändra den amerikanska sjukvården i grunden. Och den nyliberala idén att vi måste välja mellan effektivitet och social rättvisa visar sig inte alls ha stöd.

Professor Tim Jackson om välstånd utan tillväxt…

26 februari, 2011 § Lämna en kommentar

[Uppdaterad 3 mars, se slutet].

Läs här om videon. Samt se här om honom och hans föresläsning samt också om en skiftesföreläsning med Jackson på Malmö högskola rätt nyligen.

Tillägg 27 februari: och om girighet se Vänsterekonomer i ”Forskare varnar: privat vårdfinansiering kan leda till att du slänger pengarna i sjön”. I postningen kan man läsa:

”Att det krävs skatteutgifter för att höja befolkningens hälsa är kanske egentligen inte så konstigt (även om jag är osäker på om jag sett någon visa det statistiskt förut). Sjukvård är ett klassiskt exempel på en vara och tjänst med hög sannolikhet för moralisk risk (typ: efter att man tecknat en försäkring glömmer man att låsa bilen, eller i det här fallet att använda säkerhetsbälte) och snedvridet urval (typ: de som inte behöver en försäkring vill inte teckna en och de som behöver försäkringen vill, vilket medför att försäkringsbolaget går i konkurs) och dylika problem.

R&H [Bo Rothstein och Sören Holmberg] menar att effekten av skattefinansierad vård även hänger ihop med att tredjepartsfinansiering är vanligare i länder med mer privat vårdfinansiering. Alltså: att varken läkaren eller patienten känner något ansvar kring vad varje ingrepp kostar. Detta är en vanlig kritik för det amerikanska vårdsystemet. Många patienter har dyra privata sjukvårdsförsäkringar, som de vill ha ut så mycket som möjligt av. Läkarna får mer betalt om det utförs någon form av behandling. Och dessutom vill läkarna inte bli stämda för underbehandling. Om det kommer in patient med huvudvärk har alltså många läkare större incitament att skriva ut en magnetröntgen än att rekommendera en Ipren, oavsett vad läkaren egentligen tror om patientens tillstånd.”

Se också den lilla notisen i Aftonbladet ”Privatläkare synas för miljardfusk: kan ha tagit 500 kronor för mycket betalt vid varje besök” om privatläkare som tar betalt för normalbesök som egentligen är enkelbesök. Det förra ger 735 kronor och det senare 235 kronor. En skillnad på 500 kronor per besök alltså. Dvs. mer än två gånger så mycket som de har rätt att ta ut. Vad kostar kontrollapparaten för att komma tillrätta med dylikt?

Tillägg 3 mars: Tim Jacksons kommentar om Tobinskatten inför omröstning i EU-parlamentet:

”Unrestrained financial expansion was an undeniable contributory factor in the near collapse of the financial system less than three years ago. And it’s driving unsustainable expansion of the material economy. A Tobin tax would promote both ecological and financial sustainability. And Europe is well-positioned to take a global lead.”

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande i kategorin Tim Jackson – professorreflektioner och speglingar II....