‘Recept för att privatisera offentlig utbildning’ eller ‘hur man förändrar nationens skolor’. Är begrepp som ‘valfrihet’ och ‘entreprenöriellt lärande’ högerns motsvarighet till det vänsterflum som bland annat förre chefredaktören för DN Hans Bergström kritiserar?

6 november, 2012 § 8 kommentarer

Lärare i USA i en snabböversättning (i ren ilska, vill försöka förmedla något av hur diskussionerna går i USA, tycker mig se vissa paralleller här):

Här är ett satiriskt ‘Recept för hur man förändrar nationens skolor.’

Jag har jobbat som lärare i staten Washington i 33 år och arbetar nu i kampanjen för att stoppa charterskolinitiativet i staten Washington [charterskola är en skola i USA som drivs med en form av skolpeng].

Det ser inte bra ut att Bill Gates med vänner spenderar 9 miljoner dollar [ca 63 miljoner kronor] på annonser/reklam (vi har inga annonser) [gäller detta bara staten Washington eller hela USA? Är ‘vi’ kampanjen att stoppa charterskolinitiativet?].

RECEPT för att ta över en nations offentliga skolor

Ingredienser:

  • några superförmögna familjer (som aldrig gick i offentliga skolor)
  • starka religiösa grupper som är övertygade om att det som är fel i nationen orsakats av offentlig utbildning
  • lobbyister för privata företag som bara väntar på att få inkassera offentliga pengar [såna finns i Sverige också!!! Tvivlar starkt på att de verkligen vill förbättra skolan i Sverige!]
  • ett politiskt system som tillåter att stiftande av lagar kan ‘köpas’, där kampanjpengar ör okontrollerade
  • illusionen att det offentliga skolsystemet är brutet/sönderslaget (trots faktumet att det stadigt har blivit bättre över tid enligt NAEP [ungefär ‘nationell utvärdering av utbildningsmässiga framsteg’. Detta har vi också hjärntvättats med här i Sverige, se t.ex. blogginlägget ‘Om den svenska skolans kris’*)])
  • några övertygande filmer för att skapa en negativ version av offentlig utbildning för att styra offentlighetens uppfattning [Ja, se serier i Sverige som klass 9A!!!]
  • en förespegling om reform genom att påbjuda framsteg med ouppnåeliga, ickestödda mål som garanterat skapar kaos och misslyckande. Knyt finansiering till dessa testpoäng så att de kräver all tid [från läraren i klassrummet], kom också ihåg att testande innebär storkovan för våra vänner [testföretag bland andra tjänar en massa pengar, se vad Diane Ravitch skriver om dessa i tidigare blogginlägg eller på hennes blogg eller i hennes sneaste bok om skolan i USA: bland annat att de själva inser bristerna i de test de själva producerar, att de inte är helt fullkomliga, utan kan innehålla fel osv]
  • någon att klandra. Lärarfacken (detta är en särskilt viktig ingrediens eftersom dessa är de enda organisationerna med tillräckligt inflytande för att stoppa processen att ta över offentliga skolor) [Förmdoligen sant! Något som pågår här också: alliansen vill försvaga fackens roll och inflytande på alla de sätt de kan!!! Och våra lärarfack är ganska tandlösa!?]

Riktlinjer/anvisningar för hur man bör gå tillväga:

Samla ihop alla ingredienser och rör väl. När rätta tiden är inne: köp lagstiftningen med miljontals dollar som skapar det slags privat kontrollerade [inte demokratiskt kontrollerade eller av oss alla kontrollerade] skolor som du verkligen vill ha.

Dessutom, gör detta på ett sånt sätt att det ytterligare försvagar stadsdelsskolor genom att stjäla deras finansiering och resurser [Precis!!! Bra sagt! Vadå, valfrihet för alla där boende?].

Slutligen, luta dig bakåt och njut av vad du skapat. En ny version av offentliga skolor där lärare inte kan ansluta sig till fackförbund, där kreationism kan läras ut som vetenskaplig sanning, med offentliga medel, och där företag kan kontrollera utbildning bättre, enligt sin egen lust, medan deras vänner håvar in vinsterna.

Och som grädde på moset: ja, det var litet dyrt att köpa dessa ingredienser, men nu har vi vårt projekt permanent finansierat med offentliga medel [Precis! Eller så länge vi har lust att driva denna skola/utbildning?]!”

Och här i Sverige kan de som inte har vare sig erfarenhet av att driva skola ELLER ens högre utbildning på området få godkännande att starta gymnasium. Samtidigt sägs det att skolresultaten sjunker i Sverige! Borde det då inte ställas väldigt stora krav på dem som startar en skola? Att de som gör detta både har adekvat utbildning OCH helst också gedigen erfarenhet av att leda en skola, samt också helst egen erfarenhet som lärare (samt utbildning på området)?

Jag tror att så inte sker och det är SKRÄMMANDE!

En av mina lärare sa:

Det tar 10 år att lära sig detta yrke!”

*) ”Begrepp som ‘valfrihet’ och ‘entreprenöriellt lärande’ är högerns motsvarighet till det vänsterflum som Bergström kritiserar.”

Precis!!

”Ej heller har lärare högre status och löner i borgerligt styrda kommuner, här satsar man istället på ökad valfrihet, större utbud av skolaktörer och ibland har man rentav helt retirerat från att själv driva skolor.”

Sant, tror jag!

”Alla kommuner och landsting tjänar på att de offentligt anställda har låga löner – oavsett om de styrs av moderater eller socialdemokrater. Dessutom har friskolorna som regel en lägre lärartäthet och fler outbildade lärare, något som knappast bidrar till höjda löner och förbättrad status.

Själv är jag för ung för att ha någon särskild relation till 68-vänstern (till skillnad från Bergström som är född 1948), men arbetar sedan fem år som lärare i gymnasieskolan.

Det som oroar mig mest är de korta planeringshorisonter och det kamrerstänkande som blivit en följd av skolans konkurrensutsättning. Antalet elever som väljer den egna skolan blir helt avgörande för all verksamhet och dessa siffror är sällan helt fastställda förrän någon månad innan ett läsår börjar. Elevtapp – oavsett orsak – innebär mindre resurser och färre lärartjänster.

En organisation som endast planerar för ett läsår i taget har inte styrkan att ta itu med mer komplicerade utmaningar eller göra långsiktiga satsningar. Istället får vi en ängslig skola, som satsar på marknadsföring, saknar visioner och där eleverna är kunder och bara betydelsefulla fram till dess att de gjort sitt skolval.

Jag frågar mig även hur lärarens auktoritet och självständighet påverkas av hon dessutom är leverantör av en utbildningstjänst och att avhopp, byten och missnöje bland eleverna kan leda till att hon mister sitt eget arbete.

Är detta förändringar som medför ökad självständighet, kunskapsfokus och höjd status?

Är det verkligen så överraskande att vi får en ökad betygsinflation, sänkta kunskaper och minskad likvärdighet?

Slutligen ifrågasätter jag Bergströms egen kritiska förmåga. Med tanke på att han är docent i statsvetenskap borde han vara mer självkritisk, nyanserad och balanserad i sin analys, i alla fall om han vill bli tagen på allvar och inte bara betraktad som en företrädare för friskolornas intressen.

Kanske är han själv ett exempel på att det fanns brister i utbildningsväsendet även innan 68-vänstern förstörde hela samhället?”

🙂 Sant! Bra skrivet!

Annonser

Ännu mer om amerikansk skolpolitik: ”Alarmerande gap gällande kunskap och förståelse av politiska saker, vetenskapliga fenomen, historiska händelser, litterära anspelningar och nästan allt annat man behöver veta för att man ska kunna förstå världen”…

13 april, 2012 § 7 kommentarer

Snabbloggning och -översättning.

”Vi har i många år vetat att vi behöver förbättra våra skolor. Vi fortsätter dock stappla/göra misstag, därför att det finns en vitt spridd oenighet över vad som behöver förbättras, vad vi menar med förbättring och vem som ska göra det.

Starka bevis för behovet av förbättring kom med ‘A Nation at Risk’ [eller ‘En nation som står på spel’], som 1983 varnade att våra elever och vår skola inte höll måttet jämfört med internationella gelikar.

Efter det har många rapporter och undersökningar visat att ett stort antal elever lämnar skolan vetande litet eller inget om historia, litteratur, utländska språk, konsten/estetiska ämnen, geografi, samhällskunskap eller naturvetenskap.

Konsekvenserna av bristfällig utbildning har väldigt nyligen dokumenterats i böcker som Mark Bauerlins ‘The Dumbest Generation’ [ungefär ‘Den dummaste generationen, se hemsidan om denna bok här och om Mark Bauerlin här], Rick Shenkmans ”Just How Stupid Are We’ [ungefär ‘Exakt hur dumma är vi?] och Susan Jacobys ‘The Age of American Unreason’ [‘fritt översatt ‘Amerikansk dårskaps tidsålder’, se video med henne om denna bok och om antiintellektualismen i USA, samt om henne och om två av hennes böcker, scrolla ner för att läsa om ‘The Age of Unreason’].

Dessa författare beskriver i detalj de alarmerande gapen gällande amerikaners kunskap och förståelse av politiska saker, vetenskapliga fenomen, historiska händelser, litterära anspelningar och nästan allt annat man behöver veta för att man ska kunna förstå världen.

Utan kunskap och förståelse så tenderar man att bli en passiv åskådare snarare än en aktiv deltagare i de stora besluten i vår tid.

Utbildning är nyckeln till att utveckla mänskligt kapital. Utbildningssystemets natur – vare sig mediokert eller excellent – kommer att påverka samhället långt in i framtiden. 

Det kommer att påverka inte bara vår ekonomi, utan också vårt medborgerliga och kulturella liv.

Ett demokratiskt samhälle kan inte länge tåla belastningen av sig självt om dess medborgare är ickeinformerade/okunniga och likgiltiga när det gäller historia, hur nationen styrs samt hur ekonomin fungerar. 

Inte heller kan det blomstra om det underlåter att utbilda barn i principerna rörande vetenskap, teknologi, geografi, litteratur och konsterna [estetiska ämnen]. 

Den stora utmaningen för vår generation är att skapa en renässans i utbildning, en som går långt bortom grundläggande färdigheter, som till nu varit det enda i fokus för federal aktivitet, en renässans där vi försöker lära ut det bästa som har tänkts och förståtts och gjorts i varje fält av strävanden. 

Den politik som vi följer idag kommer sannolikt inte att förbättra våra skolor. Faktiskt så kommer mycket av det skaparna av politik nu kräver troligen att göra skolorna mindre effektiva och kan få den intellektuella kapaciteten hos våra medborgare att försämras ytterligare.”

… skriver Diane Ravitch på s. 223-224 i kapitlet ”De lektioner som lärts” i boken ”The Death and Life of the Great American Scholl System – How Testing and Choice Are Undermining Education.”

Och jag kan inte låta bli att undra hur många barn och ungdomar undrar om det är någon idé att anstränga sig i ett samhälle som kanske lämnat dem i sticket?

Ravitch påpekar att barn i botten av samhället (beroende på ekonomiska svårigheter eller för att de kommer från spansktalande familjer, om jag förstått det senare rätt) har svårt att prestera bra i skolan av mycket väl förståeliga anledningar. Det räcker inte bara att göra skolan bättre, ett samhälle med stora klyftor mellan människor kommer inte att kunna göra mirakel.

Och hur ska man kunna förbättra skolan om man (skolinspektionen) ger människor tillstånd att starta skolor och utbildningar, personer som saknar pedagogisk erfarenhet (annat än att vara ridinstruktör?) med allt vad det innebär, inklusive en massa annat kunnande?

Kanske har de dock kunnat göra en så bra ansökan att skolinspektionen inte kunnat göra annat än godkänna denna eller så är skolinspektionen inte kompetent att bedöma? Vilket är kanske ännu mer skrämmande?

Det känns nästan som en skymf mot alla oss som har både långa utbildningar och en massa erfarenhet av att verka i skolan. Jag jobbar dock inte inom lantbruk och är varken agronom eller lantmästare.

Samtidigt håller en lärare på att utreda start av naturbruksgymnasium i samma kommun, med planerad start hösten 2013. Dvs denne vet att det inte bara är att starta en skola så där! Och det vet denne utifrån sin erfarenhet.

Jag tänker också på alla de föreläsningar och studiedagar vi har haft det gångna året angående betygssättning och min erfarenhet från utkanten av skolan hur viktigt det är att rektorer och studierektorer förstår skolverksamheten och verkligheten där, inifrån! Och hur dåligt det kan bli när de inte gör det. Och jag känner detta än mer när jag fortsätter läsa och översätta (snabbt) ur Ravitch bok och andra texter över skol- och samhällsförhållandena i USA (jag föreslår att den som är intresserad skaffar Ravitch bok och läser den själv, på engelska, den är inte översatt till svenska).

Vadå flum?

Och jag begriper inte hur en friskola ska klara en ekonomi som kommunen inte anser sig klara?

Och samtidigt undrar jag vilka lärare är beredda att söka till en skola som ska starta redan kommande höst med så många saker olösta, som jag tror de är? Vilka vill sätta sina barn i en sådan skola? Tyvärr finns det nog såna, som inte kan avgöra om skolan är bra, om det som lärs ut är ”riktigt” osv.

Och samtidigt skär regeringen ner på högskolorna ute i landet därför att de inte når upp till kvalitetsmått (som jag dock inte känner till). Är inte detta ganska motsägande?

Ravitch fortsätter:

”Denna konstanta reformröra [som hon kallar det ironiskt] är inte det angreppssätt som man typiskt nog hittar hos skolor som verkligen lyckas [hon skriver på ett annat ställe om ‘reformtrötthet’ hos lärare]. 

I november 2006 så var jag med på ett möte hos ‘the International Association för the Evaluation of Educational Achievement‘, en organisation av vetenskapsmän som har studerat skolprestationer i många nationer sedan 1960-talet. 

Två respekterade experter, Ina V.S. Mullis och Michael O. Martin från Bostonuniversitetet,  beskriver den läxa som har lärts från decennier av uppskattningar av mattekunnnandet i ett dussintal nationer. 

Medan jag lyssnade på deras presentation så kopierade jag denna lista på de ingredienser som är oumbärliga för att man ska få ett lyckosamt utbildningssytem: ‘En kraftfull läroplan, erfarna lärare, villiga elever, adekvata resurser/tillgångar och ett samhälle som värderar utbildning.’

I den essä som de publicerat så summerar Mullis och Martin sina fynd:

‘Utbildning är en mödosam/krävande process. Olika länder använder olika angreppssätt, men effektiv utbilding kräver alltid enorma ansträngningar [både från samhälle och enskilda individer och kanske också en känsla av att det finns någon idé med att lära sig; att det tjänar något till, är viktigt och kul?]. 

Framgång kräver utveckling av en ytterst noggrann och progressiv läroplan och att man förser eleverna med en jämlik möjlighet att lära denna. 

Framgång hänger också på ekonomiska resurser, och ett samhälle som verkligen vill, är viljestarkt, för att försäkra att elever är beredda att lära och att lärare är väl förberedda att handleda, likaväl som att man har de nödvändiga faciliteterna (hjälpmedel, lokaler etc) och materialen.”

Så kanske det att vi är solidariska med varandra är det som skapar allra bästa grogrunden för att göra skola, vård och omsorg – och därmed också samhället – utmärkt!? Trenderna idag är dock snarare de motsatta?

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande i kategorin anti-intellectualismreflektioner och speglingar II....