Iskall borgerlig politik…

6 september, 2010 § Lämna en kommentar

Läs blogginläggen ”Alliansens nya hårda Sverige” och ”Framåt Tillsammans???”.

Den amerikanske ekonomen Robert H. Frank skrev redan för fem år sedan i ”The income gap grows” om hur inkomstojämlihet snabbt har vuxit i USA. Där kan man bland annat läsa i min snabba översättning (se tidigare postning):

”I dessa ‘vinnare-tar-allt-marknader’ så omvandlas små skillnader i prestationer i enorma skillnader i ekonomisk belöning.”

Dvs. han menar att proportionerna mellan prestationer och utfall inte alls korresponderar (se Bengt Eriksson som menar något liknande i boken ”Den nya överklassen”).

Frank skriver vidare:

”Den kombinerade effekten av marknadskrafter och ändringar i allmän politik har klart gjort livet svårare för medel- och låginkomstmänniskor.

De arbetar längre dagar, sparar mindre, lånar mer, pendlar över längre avstånd och klarar sig utan saker som de tidigare såg som nödvändiga./…/

Ungefär 45 miljoner amerikaner har ingen sjukvårdsförsäkring idag [denna artikel skrevs 2005], vilket är 5 miljoner fler än under tidigt 90-tal.”

Läs också hans artikel ”The Class War That Isn’t”. Där han reflekterar över varför människor inte ifrågasätter den ENORMA rikedom somliga har. Han menar att det beror på att man avundas dem som ligger närmast ens egen inkomstnivå (eller strax ovanför).

De andra ligger sådana ljusår ifrån en, så DET bekommer en mindre.

Men kanske kan det också vara så som man kan läsa i New York Times-artikeln”The Land of Opportunity”, att amerikaner tror att alla har en chans att bli rik.

Något som inte är sant, för det har visat sig att den sociala rörligheten är mindre vanlig där än (den varit) i t.ex. de skandinaviska länderna.

I artikeln kan man bland annat läsa (i min översättning):

”Bilden att man kan jobba sig upp från intet är fel och idag så medverkar denna myt till alltför mycket orättvis politik.

Det sägs oss att de fattiga kan ta sig i kragen.

Bush kom undan med enorma skattesänkningar för de rika delvis för att ickerika amerikaner, som utgör största delen av USA:s befolkning tror att alla har en chans att ta sig in i klubben.

Tyvärr så är den amerikanska drömmen inte allmänt tillgänglig.”

Daniel Lind skriver i sin bok ”Mellan dröm och verklighet – Frihet och livschanser i framtidens Sverige” att effekterna av den förda politiken kanske inte syns än, dvs. att den sociala rörligheten redan håller på att minska i Sverige.

Unga slås ut redan från början.

Frank menar, som jag förstått honom, att medelklassen dras med i statusjakt, driven av överklassen och skaffar sig boende, bilar osv. de egentligen inte har råd med på bekostnad av välbefinnandet.

Dessutom tror jag att lägre skatter för oss som jobbar kommer att drabba även oss i medelklassen även i Sverige, med ännu fler neddragningar i välfärden och allt mer privata försäkringslösningar, vilka med råge kommer att äta upp skattesänkningarna.

Men detta är inte ofrånkomlig som Daniel Lind också skriver. Det är en fråga om politik.

De enda som i slutänden vinner på skattesänkningar är bara de som har de allra största inkomsterna.

Men frågan är om det samhälle som nu raskt skapas (inte bara i Sverige) kommer att gynna dem heller.

Se också om Franks bok ”Luxury Fever” eller ”Lyxfeber”:

“The turn of the twenty-first century witnessed a spectacular rise in gross consumption.

With the super-rich setting the pace, everyone spent furiously in a desperate attempt to keep up.

As cars and houses grew larger and more expensive, the costs were enormous–not only monetarily but also socially.

Consumers spent more time at work and less time with their family and friends; they saved less money and borrowed more.

In this book, Robert Frank presents the first comprehensive and accessible account of these financial choices.

Frank uses scientific evidence to demonstrate how these spending patterns have not made us happier or healthier.”

Medelklassen har det tufft i USA idag, men somliga är alltför fattiga för att ens nämnas i nyheterna – ELLER valdebatter.

Är det bara kortsiktiga plånboksfrågor som gäller? Underskattar politiker människor? Och hur bidrar högervriden media till att nyansera debatten? Nej, somliga är idag inte värda att nämnas i debatten. Deras röster hörs inte alls eller i bästa fall kan de göra sina röster hörda på nätet istället?

Frank tror också att gräsrötterna kan komma att resa sig upp. Kanske ganska våldsamt, men att detta kan komma att ta tid.

Hoppet (att man ska hamna där bland eliten) är det sista som dör? Men vad behöver vi egentligen? Vad för liv vill vi ha? Vad är värdefullt i livet? Och mindre värdefullt när det kommer till kritan?

Uppdatering vid lunch: Se Robert Sundberg i ledaren ”Låt inte opinionsmätningarna styra”. Han skriver bland annat:

”Med många opinionsmätningar blir det lätt en kapplöpningsjournalistik i medierna. Vem leder? Vem ökar? Vem tappar?

Risken är att det tränger undan viktiga sakfrågor i valrörelsen, som om arbetslösheten, miljön, vården och annat.

Det som kallas för plånboksfrågor har i denna valrörelse hamnat mer i centrum än i tidigare val.

Sådana är bland annat vilken skattenivå det blir för olika grupper, vilka bidrag eller lån som studenterna får, vad taxor som exempelvis den i barnomsorgen ska kosta med mera.

Det tenderar att göra valet till en partiernas budgivning till väljarna där de av partier och medier förminskas till att bli personer som gör sitt parti- och blockval utifrån vilka ekonomiska fördelar de själva kan få.

Det är inte bra eftersom man som väljare är så mycket mer än en ekonomiskt kalkylerande person.

Man är en människa med värderingar och åsikter om hur samhället bör utvecklas, detta även i de delar som man själv för tillfället kanske inte har kontakt med, till exempel skolan eller åldringsvården.

Opinionsmätningar och plånboksfrågor lär fortsätta att vara centrala även de återstående tretton dagarna fram till valet.

Det är därför bra att förhålla sig till dem med en viss distans.

Mätningar har ju många felkällor och människan är en varelse med fler intressen än enbart innehållet i sin egen plånbok.”

Related Articles

Lämna en kommentar