”Me first” – men gagnar det egentligen individen, eller samhället – heller?

[Uppdaterad i slutet 16 och 17 oktober].

Snabbloggning på morgonen. Kommer att addera länkar senare, tror jag.

Jag har fortfarande känslan att småföretagare har det bättre här i Sverige (som så länge varit sossestyrt) än i USA. Kanske t.o.m. betydligt bättre.

Medelklass (utom den högsta), inklusive småföretagare i Sverige, kommer att förlora (ännu mer än de hittills gjort eller kanske känt av än) på alliansen.

Ett ännu mer reducerat och kanske så småningom så gott som obefintligt allmänt och gemensamt betalt trygghetsnät kommer att innebära att (förmodligen betydligt) mer än halva befolkningen kommer att sitta på pottkanten om någon av familjeförsörjarna blir sjuk.

Sjukförsäkringar i USA är så dyra (och höjs med åldern) att småföretagare överväger att inte ha sådan, somliga har den inte alls. Vad händer den dag de blir sjuka? För dem själva och för deras familj?

Jag tror också att vårt trygghetssystem har gjort människor mer kreativa samt mer produktiva här. Den amerikanska drömmen (dvs. största sociala rörligheten) finns (fortfarande) här och inte i USA. Men håller nu raskt på att monteras ner. Denna nedmontering är dock på intet sätt ödesbestämd. Den handlar om politik.

Som sagt så påpekar fler att Nobelpriset i ekonomi instiftades först 1968 och då förmodligen i strid med Alfred Nobels intentioner OCH syn på ekonomi.

De enda företagare som kommer att gynnas i den politik som förs är storföretagarna. Småföretagare här kommer att bli det nya proletariatet (som en vän sa igår). Jag tror hon har rätt.

En tuff situation kan endast på ganska kort sikt få en att göra enastående prestationer.

Det vår regering visar är förakt för svaghet…

Debattartikeln ”Liten språklektion efter valet” hittar man här.

Uppdatering 16 oktober: se Jinge i ”Fredagsspaning” om att regeringskansliet har växt och kostar 1,5 miljard mer idag än för fyra år sedan, när Reinfeldt tillträdde, något han förklarat ganska dåligt och hur är det med effektiviteten?  Där har det skapats arbetstillfällen! Inte de lägst betalda arbetsuppgifterna i samhället heller? Betalda av skattepengar.

Jinge skriver vidare:

”Man avskaffade värnplikten för att satsa på ett yrkesförsvar, en återställning blir omöjlig samtidigt som dessa yrkessoldater lättare kan trimmas in och anpassas till Nato, vilket är nästa steg på vägen.

Att man samtidigt satsar på att privatisera så mycket som möjligt betyder att våra skatter istället för att gå till välfärd nu mer och mer kommer att gå direkt ner i företagarnas fickor.

Och sedan, när privatiseringarna är nära sin fullbordan så kommer prishöjningarna. Exemplet med den kommunala hemtjänsten som såldes för vad de begagnade inventarierna var värda, sextiofem tusen kronor, är bara ett i raden, vi kommer att få höra många sådana historier framöver./…/

Man inför en massa åtgärder för att, som det heter, minska utanförskapet men i själva verket så ökar man klyftorna på ett dramatiskt sätt.

Det som tidigare var en utjämnande politik som innebar att rika och höginkomsttagare fick betala mer skatt och de med låga inkomster mindre, kommer i sin förlängning få till följd att allt fler slås ut ur det samhälle det tagit arbetarrörelsen decennier att bygga upp.

Och vad som händer då vet inte jag, men jag kan ana./…/

… samhället skiktas ännu mer, att motsättningarna blir omöjliga att blunda för. Då löper vi en stor risk för att många känner sig så överkörda att de tar saken i egna händer. Den dagen kommer en ny utveckling att börja och man hinner definitivt inte med att bygga några gated communities åt dem som har feta plånböcker och dito bankkonton. Då är det för sent. Så visst har Reinfeldt rätt i sitt påstående om att svenskarna är mentalt handikappade, men visst är det bättre att spela på läppen än att hängas i sin slips?”

Robert Sundberg skrev i ledare igår om Bodström och avslaget på hans ledighetsansökan i ”Väljarna eller familjen? – En kritik mot riksdagsledamöter är ofta att de isolerar sig och får inte erfarenheter av annat. Att en ledamot då är ledig ett tag och får andra, nya intryck borde ses som bra”.

Se också debattartikeln ”Enögd bevakning av gruvdramat i Chile”, ”Kulturer ska inte hållas isär”, ”Olika människor berikar kulturen” och ”Kultur för alla”, samt om att George Riedel (född i forna Tjeckoslovakien) spelas mest av svenska musikskapare.

”Lever verklighetens folk för alltid och utan sjukdom?” Ja, är de supermänniskor?

Tillägg 17 oktober: se Motvallsbloggen med intressanta länkar till ”Who wins?” och ”Europe Sacrifices Labour for Finance” (ungefär ”Europa offrar arbetarna/arbetskraften för finansen.”