Om skolpolitik – och professionalitet i både vård, skola och omsorg…

29 februari, 2016 § 5 kommentarer

12512476_1046910772031969_689165241230095927_n

Ja, vadå att solidariskt se till så att alla får samma högkvalitativa vård?

vapen i skolan

Vadå, vetenskaplig hederlighet?

Nu på morgonen läste jag den amerikanska skoldebattören Diane Ravitchs bloggpostning om ”The Myth of the Hero Teacher” eller ”Myten om hjälteläraren” i min översättning (för originaltext på engelska, se länk):

”Ed Boland såg filmerna om en smart och empatisk lärare som räddade livet på oregerliga elever endast i kraft av sin personlighet.

Han lämnade sitt jobb, för att undervisa, kunde inte kontrollera sin klass, förde anteckningar och slutade i slutet av året i en känsla av att vara besegrad [se artikeln ‘My year of terror and abuse at a NYC high school’ eller ‘Mitt år av skräckvälde och våld i en gymnasieskola i New York’]. Han skrev en bok om sitt år som lärare.”

Ravitch skriver:

”Okej, vad kan man lära av detta?”

Jo…

”Det är inte lätt att undervisa. Lärare kan inte ‘rädda liv’ under sina första år [som lärare]. Det tar tid och kräver erfarenhet att bli en bra lärare. Innan du kliver in i klassrummet,se till att vara väl förberedd. Se till att du kan ditt ämne. Lär dig hur man hanterar ett klassrum. Tillbringa en termin eller ett år som praktikant, vägledd av en lärare som mentor.

Undervisning är en profession inte ett tidsfördriv, inte för amatörer.”

I dagens skolvärld, inte bara i Sverige utan också i USA, kan människor som inte har minsta erfarenhet av lärararbete och i avsaknad av lärar- eller pedagogisk utbildning bli skolledare, skolinspektörer, samt starta skola.

Och det är något de skriver om i rapporten ”Vi räknar minuter, vi räknar pinnar… Till nytta för vem” att i dagens skol-, vård- och omsorgsvärld driven enligt företagsprinciper, så är det just något som sker: bara ledaren har erfarenhet och kunnande om New Public Management, har ledarerfarenheter av annat slag, så kan de bli chefer för skolor, sjukhus och omsorgsboenden, med alla de konsekvenser detta för med sig.

Nej, vi har inte en skola för alla och ”Skolan är en spegel för samhället vi verkar i”, dvs om samhället får allt större klyftor och solidariteten naggas alltmer i kanten så avspeglas detta i samhället – och i skolan – vi får mer våld både i samhälle och i skola.

ensam är aldrig stark

I den första artikeln kan man läsa:

”Ju längre utbildning föräldrarna till eleverna på skolan har desto vanligare är det att skolan har kö och desto längre är kötiden till skolan.”

Äntligen verkar man ha börjat få upp ögonen för denna konkurrensnackdel för kommunala skolor som måste ta emot alla elever och inte kan anpassa kostymen som friskolor med kösystem.

Friskolorna borde bli tvungna att ta emot elever på samma premisser som kommunala skolor. Och vidare i artikeln citerad ovan:

”– Utbildning är ingen kostnad, det är en investering.

Johanna Jaara Åstrand håller med om att systemet måste reformeras.

– Vi måste utforma det fria skolvalet så att det blir en större spridning av elever med olika socioekonomisk bakgrund. Målet är att få en mer heterogen skola, säger hon.

Lärarfacken och LO lyfter bland annat fram ett obligatoriskt skolval som ett alternativ, där alla måste välja sin skola. Men för att det ska kunna fungera måste urvalsreglerna ändras – i och med att de populära skolorna har långa köer.”

Tvånget att välja, som man funderar på, är det ”valfrihet”? Är folk kapabla att göra bedömningar av hur bra skolor är? Tror inte ens välutbildade alltid vet det heller! Och de som väljer ”fel”? Vi borde ha skolor där kvaliteten garanteras för alla! Och då bör vi ha professionella som jobbar i skolan, på alla nivåer, från skolledaren ända ner till dem som jobbar på golvet.

Se ”Alla ska ha samma chans” samt ”Skolvalet sker på liv och död”:

”— Det myckna talet om valfrihet är bara ett sätt att dölja de olika förutsättningarna för människors handlingsalternativ, säger ­Donald Broady och sätter sig bekvämt till rätta i sin slitna soffa.”

Så bra sagt! Och vidare:

Ett av dina forskningsintressen är hur eliter skapas. Varför är det så intressant?

— Därför att eliterna bestämmer spelreglerna för systemet — också för dem som har minst att vinna på hur detta system fungerar. Därför har det alltid retat mig att den svenska forskningen och debatten är så upptagen av dem som har det sämst.

— Man kan inte förstå de fattigas situation om man inte studerar eliterna.

Har vi elitskolor i Sverige i dag?

— Ja, det har vi. Det blir allt viktigare vilken skola du går på. På gymnasiet är det viktigare än valet av program./…/

Politiker och lärarfack hävdar att fler karriär­tjänster och högre löner ska få erfarna och duktiga lärare till skolor där eleverna har ont om kulturellt och ekonomiskt kapital. Skulle det hjälpa?

— Femtusen mer i lön är den marknadsekonomiska lösningen men lärarna tycks prioritera autonomin, att få bestämma över sin under­visning och sitt arbetsinnehåll, högre än ekonomiska incitament.

— På sikt tror jag att det vore bättre för rekryteringen, statusen och även lönerna att hävda yrket som en intellektuell profession med ämbetsmannaansvar.

Hur då?

— Jag tycker att man skulle vara radikal och skära ner antagningen till lärarutbildningen till hälften eller en tredjedel. Det skulle göra underverk för rekryteringen och yrkets anseende. Att hålla igen är ett knep som läkarna länge använt för att behålla sin professionella plattform och hålla sina löner uppe. Medan lärarfacken gått med på att utvidga hela tiden./…/

Alla kan ju inte bli professorer.

— Stora sociala och ekonomiska klyftor är av ondo för ett samhälle, av ondo för alla. Därför får skolväsendet aldrig glömma bort den kompensatoriska ambitionen.

— Även den som ska ha ett okvalificerat arbete måste ha en viss mängd kunskap och bildning. För att nå dit behöver du en väldig massa mer om du kommer från ett hem där det är ont om resurser. Detta måste staten fixa.

Om alla blev lika välinformerade som de som sätter sina barn i »rätt« skolor, vore det ett skäl till att ha kvar skolvalet?

— Nej, för eliterna hittar nya sätt att skaffa sig ett informationsmonopol och befästa sin ställning. Men man kan avhjälpa det värsta.

Hur?

— Knepet är att skjuta upp den sociala diffe­rentieringen så att elever med olika mycket kulturellt och ekonomiskt kapital går i samma klass och samma skola så länge som möjligt — tills de är 12 eller 14, gärna 18. Då får vi en mer meritokratisk ordning som premierar prestation.

Men varför är det bättre eller mer rättvist att premiera den som råkat få en hög prestationsförmåga än den som fötts in i en gynnad social miljö?

— Därför att ett meritokratiskt system är mer öppet för begåvningar från folkdjupet och möjliggör en viss social rörlighet.

— Vi närmar oss nu en situation där den sociala differentieringen börjar redan med valet av förskola. Sedan ser barnen aldrig några andra än sina likar resten av livet. På Södermalm i Stockholm är förskolevalet helt avgörande i dag — på liv och död — och det tror jag är väldigt skadligt.

behov eller vinstjakt

Annonser

§ 5 svar till Om skolpolitik – och professionalitet i både vård, skola och omsorg…

  • k skriver:

    ”Lärare hoppar av – trots akut brist”:

    ”– Under de tre fyra år jag jobbade som gymnasielärare hade vi sex olika rektorer på skolan och ett trettiotal olika lärare hann både börja och sluta, säger han.

    Han beskriver en skola utan struktur, utan varken lokaler för alla program, stödpersoner eller läromedel. Diskrepansen mellan marknadsföreningen och verkligheten var stor. Bland annat lockade skolan med gratis datorer till alla elever.

    – Datorerna kom aldrig. Samtidigt fick vi inte köpa in andra läromedel eftersom vi skulle få datorer. Vi lärare fick själva skapa våra läromedel vilket tar otroligt lång tid, säger han.

    Främsta anledningen till avhopp

    Enligt Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas riksförbund studerandeförening är arbetsmiljöproblem en av de främsta orsakerna till avhoppen bland lärare.

    – Arbetsbelastningen är stor, många dabbas av psykisk ohälsa. När elevhälsan skärs ner, vaktmästarna och elevassistenterna försvinner så hamnar deras uppgifter ofta på lärarnas bord, säger han.

    Lärarförbundet vill ha fler yrkeskategorier i skolan så att lärarna får tid för sitt egentliga uppdrag – att undervisa./…/

    Han vittnar om samma brist på struktur, höga personalomsättning och mångfald av uppgifter vid sidan av lärarjobbet som Anders Jonsson.

    – Förutom lärare var jag vaktmästare, studiecoach och studievägledare. Rektorn delegerade dessutom ut arbetsuppgifter som schemaläggning till lärarna, säger han.

    Enligt resultatrapporten gör Mikael Elias gymnasiet vinst, men den återinvesteras inte i skolan.

    – Jag tror det fungerar så överlag i friskolor, utom i de stiftelseägda skolorna. Man tummar på kvalitén, säger han.

    Han har även vikarierat i flera år på högstadiet i kommunala skolor.

    – Där fanns en tydligare struktur, mindre administrativa uppgifter och mentorstöd för oss nya lärare./…/

    Att det krävs en helt ny struktur för den svenska skolan är båda överens om, liksom att det antagligen vore bra om staten fick tillbaka det övergripande ansvaret för skolan.

    – Staten skulle ha större förutsättningar att säkerställa en mer likvärdig skola för alla/…/

    …en ny struktur för skolan måste utformas utifrån forskning och erfarenhet

    – Beslut som gäller skolan ska tas så nära som möjligt av människor som förstår verksamheten, säger han..”

    ”Stressigt även i förskolan: ‘Det blir inte bra för barnen'”:

    ”…finansieringen via skolpengen gör att barngrupperna blir för stora.

    – Det blir inte bra för barnen. Det borde finnas en gräns för hur stora grupperna får vara, säger hon.

    Linda Älegård har jobbat som lärare i fem år, idag som mellanstadielärare på Hölöskolan i Södertälje kommun.

    – De första åren som lärare har de flesta en hög ambitionsnivå, den tvingas man sänka. Kvalitet på undervisningen tar tid. Att tvingas ge avkall på kvaliteten gör att många väljer att sluta, säger hon.

    Liksom alla lärare Dagens ETC har talat med anser hon att lärare borde avlastas från sidosysslor för att minska stressen. Men stressfaktorerna är flera, inte minst är kraven från föräldrar och allmänhet höga.

    – Det är stressande att hela tiden bli ifrågasatt, men också att ständigt behöva anpassa sig till nya pedagogiska metoder och dokumentationsverktyg, säger hon.”

    I den nya organisation vi verkar har det tillkommit nya chefsbefattningar och det verkar som om dessa chefer måste visa vad de åstadkommer, så vi har fått flera extra uppgifter, bland annat att varje vecka redovisa vad som händer i respektive del av verksamheten, trots att det redan finns PM på den interna webben (där dessa chefer kunde gå in och läsa).

    Administratörer (inte bland administrativ personal obs!) för den nya facebooksidan har utsetts, men de får ingen kompensation i tid för sin uppgift.

    • k skriver:

      Och med alla dessa nya chefer på olika nivåer är det risk att ansvaret bollas runt… Och ambitiösa mellanchefer hamnar i rejäl kläm. Dock tror jag i vårt fall att mellancheferna kan låta saker rinna av dem rätt bra…

  • k skriver:

    Om om vården: i landstinget Gävleborg har man gjort studiebesök i San Francisco för över 5 miljoner kronor och samtidigt skär man ner på ambulansvården. Något man kan läsa om i ”Regiondirektörernas USA-resor som alla pratar om – kostat 5,3 miljoner hittills”:

    Så mycket har resorna kostat:Totalt åtta resor där 118 personer sammanlagt rest 139 gånger. Dessa resor har kostat 5 280 520 kronor – eller 44 750 kronor per person (alternativt 37 989 kronor per individuell resa).

    Ytterligare två resor är planerade under 2016 – vilket kan plussas på slutnotan med ytterligare 1,3 miljoner kronor. Slutnotan hamnar då på 6 600 650 kronor.

    De här har fått åka: Majoriteten är direktörer, höga chefer eller politiker. Endast elva av Region Gävleborgs egna läkare har fått följa med. Inga sjuksköterskor eller undersköterskor finns med på listorna.

    Då har resorna genomförts: Fyra resor gjordes under 2014. Tre under 2015. Hittills i år har en resa genomförts. Två till är planerade.

    Så har de bott: Regionen har valt att bo på hotell i centrala San Francisco. Enkelrummen har kostat mellan 1 750 kronor och 3 750 kronor per natt.

    Det här har de gjort: Resornas huvudpunkt har varit ett två dagar långt besök hos Kaiser Permanente. Studiebesöken har avslutats med gemensam middag.

    Hur mycket ledigt har de haft?:Utöver studiebesöken hos Kaiser Permanente har deltagarna i genomsnitt haft en och en halv dags ledighet.”

    Dvs majoriteten av dem som fått åka är direktörer, inte vårdpersonalen. Hur mycket har man fått ut av dessa resor? Hur mycket kommer man att få ut? Vad har detta kostat för patienter som kanske inte fått den vård de skulle behöva?

    • k skriver:

      Och vidare kan man läsa:

      ”Kaiser Permanente är en vårdjätte baserad i Oakland, Kalifornien. Det grundades 1945 av industrialisten Henry J. Kaiser och läkaren Sidney Garfield.

      Den senaste uppgiften visar att Kaiser Permanente har 9,6 miljoner patienter, 177 445 anställda, 17 791 läkare, 49 778 sjuksköterskor, 38 sjukhus och 620 läkarmottagningar.

      Under 2014 gjorde Kaiser Permanente 3,1 miljarder dollar i nettovinst och hade rörelseintäkter som uppsteg till 56,4 miljarder dollar.

      Kaiser Permanente är en av USA:s största vårdaktörer och har på 2000-talet fått stor internationell uppmärksamhet för sitt arbetssätt att alltid ha patienten i fokus.

      Kaiser Permanente är dock inte immun mot kritik och kontroverser. De har mellan 2002 och 2005 till exempel anklagats för att dumpa olönsamma patienter, så som hemlösa och uteliggare, på andra vårdinrättningar eller organisationer, för att undvika dyr vård.

      I juni 2013 fälldes Kaiser Permanente av California Department of Managed Health Care (vilket kan liknas vid svenska Socialstyrelsen) för undermålig psykiatrisk vård och blev tvingad att betala 4 miljoner dollar i böter.

      Källor: Kaiser Permanente, Amerikanska hälsomyndigheten, tidningen East Bay Express.”

      Det borde verkligen vara vård efter behov! Inte att vissa vårdbehövande behandlas bättre än andra! Solidariskt finansierad av oss alla!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: