”Det var komikern Magnus Betnér som sade det. Jag önskar att det hade varit jag, för det är så rätt:

‘Det var inte bättre förr, folk har alltid varit dumma i huvudet. Men förr fanns inte Facebook så då slapp man se det’.

Jag har känt så länge. Men det blev inte bättre efter att ha läst kommentarstrådarna på Facebook efter de omskrivna händelserna i Fårösund.

Missförstå mig rätt. Sexuella trakasserier och ofredanden är aldrig acceptabla. Men jag tycker inte heller att det är acceptabelt att kalla folk för horungar, hota med våld eller sprida rasistisk och nedsättande dynga utan att reflektera över vad som är sanningen.

GA:s nyhetschef Eva Buskas skriver det bra i sin tidning i dag:

‘Vad som är sant eller inte verkar inte längre spela någon roll. När sanningen kommer fram har Facebookanvändarna hittat nya skandaler att dela’.

Möjligheterna med de sociala medierna i dag, snabbheten och delningsfunktionerna, är enorma. Kraften i en enda statusuppdatering går inte att förutse. Vadsomhelst kan bli viralt, och ju fler gånger något delas desto ”sannare” blir det.

Medier, däribland Helagotland.se, anklagas för att mörka händelser. Begåvningsreserven anklagar oss för att arbeta i maskopi med polisen, med Säpo, med regeringen.

Det hade kunnat vara underhållande om det inte vore så deprimerande.

När vi tvingas stänga av kommentarsfunktionen på vissa artiklar är vi åsiktspoliser och pk-media, och kränkta internettroll ylar om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet trots att de inte ens orkat googla på innebörden av något av de orden.

Så vad kan man göra? Vad kan vi göra?

Jo. Vi kommer att fortsätta skriva om nyheter på ett objektivt sätt. Vi kommer att skriva det vi vet, och det som är sant och går att kontrollera.

Vi kommer fortsätta att ha våra kommentarsforum öppna så långt det går eftersom jag tror att debatt och öppenhet är viktigt i en demokrati.

Men vi kommer inte att tulla på våra principer om respekt och allas lika värde.

För man får vara hur korkad som helst i en demokrati. Men när dumheten går ut över, kränker och skadar, andra människor är gränsen passerad.”

”KOMMER VI NÅGONSIN ATT MÖTAS?”

”Inte alla män!”:

”I kölvattnet av det som hände i Köln på nyårsnatten har debatten om kvinnors utsatthet för mäns sexuella trakasserier gått flera varv i medierna, på sociala nätforum och runt fikaborden.

Även om det blivit smärtsamt tydligt att kvinnors rätt till sina kroppar gärna används av debattörer med helt andra agendor än en feministisk sådan, så har ändå motståndet mot just dessa varit hoppingivande kompakt. De som påstår att dålig kvinnosyn bara finns i ‘de där andra’ kulturerna än vår egen har konsekvent bemötts med hundratals berättelser från kvinnor som oomtvistligt bevisar att de har fel.

Så nu har vi åter slagit fast detta. Sextrakasserier, män i grupp som beter sig avskyvärt mot kvinnor, tafsande, våldtäkt. Inget av det saknas i vår kultur.

Eftersom kultur spelar roll finns det förstås skillnader mellan olika samhällen. Grader i helvetet, så att säga. Men den starka lockelsen många känner att bara prata om ‘de andra’, är en återvändsgränd för debatten om kvinnors rätt till sin kropp. En vi behöver vara mycket, mycket uppmärksamma på.”

”Dags att rensa upp i kommentarfälten”:

”‘Döda horan’, ‘varför skjuter ingen…’ och ‘ska få en hård kula i nacken’. Det är bara några av alla de hot som uttryckts helt öppet i kommentarfält på Facebook under senare tid. Nu är det dags att vi gör något åt det, skriver journalisten Jack Werner.”