Perfekta människor och att inte vara politisk …

2 juli, 2015 § 2 kommentarer

9789163357091_large_mattillatet-praktisk-vagledning-for-dig-som-har-en-atstorningVäldigt intressant: ”Uppdrag: Självkänsla” på sidan ”Frisk&Fri – riksföreningen för ätstörningar”, apropå en artikel jag läste häromdagen (i högen av tidningar som samlats medan vi varit borta): ”Var går gränsen mellan ätstörd och hälsosam?” Ja, var går den? 

Där nämns boken ”Mattillåtet.” 

En enorm press på människor idag! Borde vi vuxna bidra till denna stress och press? Är det konstigt att barn reagerar/agerar? Som beskrivs i denna artikel.

Tar vi itu med grundproblemen egentligen? Eller bara symtomen? Disciplinerar” barnen t.ex.? Och framförallt individualiserar dem, bortser helt från eventuella strukturella fenomen, som enskilda individer har mycket liten makt att förändra? 

Och politik får man inte prata. Emil Jensen skriver så bra om detta i ”Detta är en helt opolitiisk krönika”:

”Jag sitter på en klippa vid Medelhavet och tänker att jag ska följa denna trend och försöka skriva en alldeles opolitisk dikt om det turkosa havet. Som om något var opolitiskt eller någonsin kan bli det.

Allt är politiskt. Och allra mest politiskt är nog det som ska vara ‘opolitiskt’.

När namnen på årets sommarpratare i P1 nyligen släpptes, betonades att urvalet var gjort för att det inte skulle ‘vara så politiskt i år’. Följt av opolitiska namn som Fredrik Reinfeldt, Alice Teodorescu och Karl-Petter Thorwaldsson.

Och enligt min egen logik skulle jag egentligen kunna nämna samtliga namn – för det är väl självklart politiskt när en person pratar i nittio minuter inför miljoner lyssnare och det är väl självklart politiska urval som påverkar vem som ska prata nittio minuter inför miljoner lyssnare. Och det är inget fel med det! Det verkar som att det i valet av värdar till exempel har funnits en viss tanke kring representation vad gäller ålder och kön. Och det är politiskt. Och det är bra.

Men det låter inte bra.

Senast på en avlägsen släktmiddag (både släkten och middagen kändes väldigt avlägsen) uppstod en diskussion om brott och straff följt av ett ‘Nä nu ska vi inte prata politik’ följt av ett samtal om prinsbröllopet. Det där skattefinansierade opolitiska eventet i lördags.

Såhär har det förstås alltid kunnat låta, men det låter ännu mer såhär i år.

Under hela min artistkarriär – och mitt privatliv med för den delen – har jag stött på den där skräcken inför att vara politisk. Ordet är tungt belastat och det är något tråkigt, fult och rentav lite farligt. Men i år har jag till och med fått det som en preferens när jag ska uppträda. ‘Och så helst inget politiskt, det kan vara känsligt här.’ Det är som att be ett barn att inte titta bakom en viss dörr. Och i det här fallet en väldigt öppen dörr.

För vi är politiska vare sig vi vill det eller inte. Inte minst som konstnärer. Även och inte minst i våra mest ‘opolitiska’ verk.

Skriver jag ännu en heteronormativ kärlekslåttext med en självömkande jagperson, så upprätthåller och reproducerar jag en samhälls- och relationsordning jag egentligen inte vill ha. I all oskuldsfullhet. Eller?”

Astrid Lindgren skrev att barn har en massa spring i benen. Barn svarar på oss vuxna och kanske bara på de signaler vi sänder ut, vilka kanske inte alltid är fullt medvetna för oss? Borde vi vuxna snarare reda ut vårt egna, om vi kan?

En kommentator till artikel länkad ovan (om gränssättning av barn) svarar så bra:

”Ett nyfött barn är och SKA vara en egocentrisk varelse; Mata mig! Värm mig! Skydda mig! Älska mig! Om alla barn från första början fick sina behov uppfyllda på SINA villkor, tror jag att färre skulle växa upp till sk ‘bortskämda’ barn för barn som får respekt, respekterar andra människor.

Som Astrid Lindgren sa: ‘Ge barnen kärlek, kärlek och ännu mera kärlek så kommer folkvettet av sig själv’

För mig är sk ‘bortskämdhet’ likställt med att inte ha blivit sedd och älskad för den man är. Och en sak till! Barn LÅTER! Surprise?”

Det tror jag är sant!

Annonser

§ 2 svar till Perfekta människor och att inte vara politisk …

  • k skriver:

    Fler verkar reagera över yttre krav (som blir till inre, inte minst om de problemen redan finns hos individen ifråga). Även unga, smala och lyckade reagerar och ifrågasätter, dock är de som ifrågasätter alltför få.

    Man pratar om existensen av ett wellnessyndrom.
    Låga räntor driver på fastighetspriserna. ROT och ROT håller bygg- och serviceföretagen under armarna och folk bygger och renoverar som aldrig förr! Hänger alla med i dessa svängar? Jag tror inte det. Det uppstår en statusstress och denna späder på de ökande kraven på perfekt yttre, personligt och materiellt.

    Kajsa Ekis Ekman berör detta i ledaren ”Sista skrytbygget före den stora kraschen.”

    Nybilsförsäljningen när nya rekordnivåer.

    Folk köper glatt, både bostäder och bilar och renoverar som aldrig förr? Ja, människor kanske har mer i plånboken ”for the time being”, men när allt mer av välfärden ska egenfinansieras, och inte solidariskt finansieras via skatt, så kommer nog penningpungen för väldigt många (även i medelklassen) att inte vara så tjock. Det vill man dock inte se eller inse?

    Och alltfler mår dåligt.

    Vi blir allt mer egoistiska och bryr oss allt mindre om andra/varandra. Orkar och hinner inte i våra självförbättringsprojekt och med ökande stress och ökade krav i arbetslivet; hårt inrutade liv. Tvivlar på om vi gör ett bättre jobb nu än för 30 år sen, då jag var ny i arbetslivet. Vad lever vi för? kan man undra.

  • k skriver:


    Anders Lindberg i bloggpostningen ”Gör pengar dig elak?”:

    ”Jag skrev i onsdags en krönka baserad på psykologen Paul Piffs beteendevetenskapliga forskning kring hur människor påverkas av ökad rikedom. De påverkas sammanfattningsvis inte i positiv riktning./…/

    Borgerligheten har varit sur hela veckan över krönikan och därför har jag för att fira Moderaternas dag en liten uppföljning: Paul Piff själv.

    I filmen ovan (från 2013) redovisar han sin forskning på ett vansinnigt roligt sätt. Don´t miss 😀

    Vill man läsa lite mer fakta och bakgrund finns det här.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Perfekta människor och att inte vara politisk …reflektioner och speglingar II....

Meta

%d bloggare gillar detta: