Sänkt krogmoms och dricksandets återkomst …

11 januari, 2015 § 2 kommentarer

sänkt krogmoms o dricksI

Märkligt! Hur går detta ihop: korgmomsen har sänkts, men allt oftare så får man plussa på med dricks?

Ida Therén skriver:

”Vad får det för konsekvenser på människorna som arbetar med sitt påklistrade leende som enda vapen mot att gå hem tomhänta?”

Där dricksandet är vanligt i USA får arbetsgivaren bryta mot minimilönen och ge löner motsvarande 20 kronor.

Sambon och jag var ut och åt på O’Learys före jul och där kunde man plussa på med dricks. Ingen av oss gillar detta. Och vi är faktiskt benägna att undvika att äta på alla de ställen där vi upptäcker att man ”kan” få ge drick!

Har fusket med skatt minskat? Nej, det fuskas fortfarande med skatten. Se rapport från Skatteverket. Har jobben blivit fler? Veckans affärer skriver att den sänkta krogmomsen varken lett till fler jobb eller lägre priser, vilket man trodde skulle bli genomgående?😉 Och ovanpå allt annat kommer nu dricksandet tillbaka.😦

Här recension i Chicago Tribune av ”Love Me Back” av Merritt Tierce. Här författarens hemsida.

§ 2 svar till Sänkt krogmoms och dricksandets återkomst …

  • k skriver:

    I artikeln ”Dricksens återkomst” kan man läsa:

    Paula Mulinari*, lektor på Malmö högskola, som forskar om dricksande i Sverige.

    Hon har bland annat intervjuat serveringspersonal och restauranggäster och identifierat flera orsaker till varför folk lämnar dricks. Vissa betalar extra för att visa uppskattning, andra för att synliggöra och bekräfta de anställdas arbete. Några dricksar för att kompensera för dåliga arbetsvillkor och låga löner.

    – Sedan dricksar vissa inte alls för de anser att det är fel eller utgår från att personalen har lön enligt kollektivavtal/…/

    För Hotell- och restaurangfacket, HRF, är dricks problematiskt. Egentligen är den en inkomst som ska beskattas oavsett om den anställde får pengarna direkt eller om arbetsgivaren tar hand om dem.

    Många arbetsgivare anser också att de anställda egentligen inte har så dåligt betalt eftersom de får dricks också, menar Susanne Blom, ombudsman på HRF./…/

    Det är just när dricksen går från att vara något extra till en viktig del av inkomsten som den blir ett maktmedel. De anställdas försörjning hänger på att de är trevliga och ler oavsett hur kunden beter sig. Paula Mulinaris studier har även visat på en annan dimension av makt: sexualisering av kvinnor.

    – Jag har exempel både på när någon slår på rumpan och säger sådant som ‘hej gumman’. I de fallen finns också exempel på när anställda vägrar ta emot dricksen som motstånd. Dricks kan alltså både vara en symbol för uppskattning men också något som sexualiserar, avprofessionaliserar och förminskar, säger Paula Mulinari.”

    Om Paula Mulinari kan man läsa:

    ”Jag har precis börjat arbeta på med två olika projekt. Det första projektet är(finanserat av RJ)”De blir bra så” – en explorativ studie om dricks. En ökad konsumtion av service, turism och expansionen av informella anställningsvillkor verkar ha en inverkar på normer och praktiker om dricks. I detta projekt fungerar dricks som ett fenomen för att utforska hur värderingar, normer och känslor påverkar och formar ekonomiska interaktioner och transaktioner.”

  • k skriver:

    Mulinari om rasismen i samhället i ”Våga byta fokus – se rasismen i vitögat”:

    ” …den nyliberala högerpolitiken underblåser rasismen./…/

    Den självgoda liberalismen som alltid befinner sig på den rätta sidan av den moraliska politiken, samtidigt som den legitimerar och inte bekämpar ekonomiska ojämlikheter, är inte en moralisk kompass att gå efter./…/

    … det [här är] en text om det som få talar om: invandrarna, de rasifierade, svartskallarna som arbetar, som har otrygga anställningar, som har två jobb, är sjuka och utförsäkrade. Alla de som förlorar på högerpolitik och som under fyra år levt, och nu i ännu större utsträckning, lever i ett land där rasism är normaliserad ”värdering” och inte minst en allt mer legitim praktik./…/

    Hur kan det finnas så lite empati för och identifikation med alla de som vaknade upp den 15 september och gick till sina arbetsplatser, skolor, och gator där de tvingas förhålla sig till att 13 procent av de som röstar i grunden anser att de är och utgör hotet mot landets framtid. Hur kan det finnas en så liten vilja att förstå denna verklighet samtidigt som vi översköljs av analyser om och identifikation med SD:s väljare som utan några egentliga bevis framställs som högerpolitikens stora förlorare.

    Mycket tyder i dag på att SD växer starkt och möjligtvis allra mest i områden där det inte bor många av högerpolitikens verkliga förlorare men som allt tydligare står upp för en värdekonservativ rasism. Människor som är relativt välmående och som är höger. Mycket tyder också på att de rasifierade arbetarna i hög grad gått och röstat vänster trots att de är otrygga, oförsäkrade, sjukskriva, och utsatta för strukturell diskriminering. På något sätt verkar vänsterskribenter anta att detta är en självklarhet som inte behöver förstås – och man blundar för att arbetsklassens i landet inte endast är vit.

    Kanske är det i stället den rasifierade arbetsklassens röster som behöver höras, lyssnas på i detta läge. Kanske är det erfarenheterna av detta rasistiska klassamhälle som skall utgöra kärnan i vänsterns kamp. Kanske är det till och med så att om vänstern lyssnat hade vi sluppit höra chockade liberaler oja sig, för dessa röster hade kunnat berätta hur rasismen blivit normaliserad under dessa fyra åren, och hur vi på våra arbetsplatser tvingats rättfärdiga vårt värde i samhällsekonomiska termer.

    LO har identifierat rasismen som ett centralt problem, och i betydligt högre grad än både TCO och SACO talat och bekämpat rasismen. Kanske är det en av orsakerna till att andelen SD-röster inte ökar, eller åtminstone ökar mindre, bland LO-medlemmar.

    LO har sett att rasismen är en central del av klassamhället: det är rasifierade arbetare som har de mest otrygga anställningar, löper störst riska att vara arbetslösa, inte få bostad, och så vidare. Till skillnad från Åsa Linderborg som anser att det är rationellt för en transportarbetare att inte vilja ha arbetare från Polen här i Sverige så har LO valt en annan konfliktlinje, en som inte ställer arbetare mot arbetare, en som inte låter den rasistiska rationaliteten forma politiken utan sätter konfliktlinjen mellan arbete och kapital, mellan vänster och höger, i förgrunden.

    Det finns en vägran att se, känna och erkänna rasismen och de rasifierades roll i klassamhället. Detta kommer till uttryck genom en ovilja att erkänna att det finns en rasism som inte är ett missriktat eller falskt klassmedvetande utan som just är RASISM. Faktum är att det finns en stark historisk tradition av strukturell och institutionell rasism i Sverige. Den formade såväl folkhemmet och välfärdsstaten. Det är inte ett falskt medvetande utan en strukturell ojämlikhet som formar landet.

    Min politiska depression kom inte under valnatten. Depressionen kom när jag insåg att SD:s framgångar återigen innebar att det politiska samtalet alltmer styrs av dem. När journalister frågar ”men vad kostar invandringen” eller ‘får man inte lov att tala om invandrare och integration’. Men dagordningen skapas också av vänsterskribenter som inte synliggör den rasifierade arbetsklassens erfarenheter av att leva i Sverige, som nu väljer att rita sin politiska karta efter SD väljarna./…/

    Och slutligen så att ingen skall läsa detta fel. Vänstern i all dess bräcklighet och olika skepnader är det bästa vi har, det jag lägger mitt hopp och min tid på. Det som vågar säga socialism utan att bli generade, de som vägrar säga att konflikten mellan vänster och höger är förlegat, i tider där konflikten mellan arbete och kapital formar varje steg vi tar. Det är den vänster jag lägger mina förhoppningar till och som kan utmana den rasistiska kapitalismen vi lever i. Det är dags att se rasismen i vitögat.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Sänkt krogmoms och dricksandets återkomst …reflektioner och speglingar II....

Meta

%d bloggare gillar detta: