Vård och omsorg i dagens Sverige – och framtidens…

26 februari, 2014 § 1 kommentar

NyliberalernaAtt få en tid på vårdcentralen är inte det lättaste idag verkar det! Är det lättare för yngre att få en sån?

Hur många drar sig inte för att kontakta sjukvården, för de vill inte besvära? Och vad kan då hända? Att patienterna är betydligt sjukare när de äntligen kommer dit och kräver mer resurser och kanske måste medicinera? Vad kostar detta och hur påverkar detta livskvaliteten?

Äldre blir alltmer tungskötta och sjukare för att de inte fått eller får den vård som de skulle behöva? De blir mer beroende av personal om bemanningen varit låg och de p.g.a. bristande vård fått vårdskador? Medan riskkapitalister tjänar enorma summor.

Friska äldre kanske också kan ge mer tillbaka till samhället. T.o.m. bidra till produktionen.

Nej, vad sysslar ni med politiker?

Privata försäkringar och lösningar är inte alls lösningen! Väldigt många kommer inte att ha råd med detta och även medelklassen kommer att få det tufft med att betala privata försäkringar.

Även ansvariga vid Kaiser Permanente i Kalifornien, som nämndes i föregående bloggning, förstår att amerikansk sjukvård är väldigt dyr. Sjukhus, vårdcentraler osv tar mer betalt om ett försäkringsbolag betalar och det gör att vården bara blir dyrare och dyrare. Ungefär som det är på djursjukhus här i Sverige. Här köper vi ju försäkringar för våra husdjur och då tar man mer betalt än om en privatperson skulle betala ur egen ficka.

Annonser

§ Ett svar till Vård och omsorg i dagens Sverige – och framtidens…

  • k skriver:

    Se Torun Carrfors i ”Låt riskkapitalisterna få gråta”:

    ”Sjuka människor kan inte välja att ‘konsumera’ vård eller inte. Sjuka människor är vårt samhällsansvar. Privata företag i vården ger inte en sund konkurrens.

    De som släppte marknaden fri för privata företag i vården berättar alltid att det är för mig som arbetar i vården och mina patienters skull. De pratar om att vården behöver sund konkurrens.

    Det finns många invändningar mot att vinstutdelningar i vården skulle gynna patienterna. Det är klart att det blir problem när man vill tjäna pengar på att människor är sjuka. Ibland läser vi om hur vinstmaximeringskrav leder till att personalen inte räcker till och de gamla som behöver vård snarare vanvårdas.

    Andra gånger skrivs det hur näst intill friska patienter kallas till upprepade läkarbesök. För att det är antalet patienter som träffar läkare som ger mest pengar. Vinster i vården verkar onekligen leda till att vi slutar ge vård efter behov. Snarare vård när det lönar sig som mest.

    Men det är något annat i sagan om den konkurrensutsatta vården som klingar falskt. De berättas ofta att det är en möjlighet för mig som vårdanställd att höja min lön. Genom fler så kallade aktörer, ska jag som anställd få ett bättre förhandlingsläge. Ju fler privata företag i vården, desto bättre löner, säger man och ler mot oss underbetalda vårdanställda./…/

    Jag förstår att ni försöker få mig att tro att marknadsteori fungerar överallt. Ni berättar historier om att företag som gör schysta skor och marknadsför dem bra, säljer fler skor. De kan använda sitt överskott till att höja löner, eller anställa fler, eller investera i en ny maskin, eller vad de nu finner lämpligt.  Ett bra företag lönar sig och går med vinst. Ett dåligt går i konkurs.

    Men sjuka människor är inte skor. Sjuka människor kan inte välja att ”konsumera” vård eller inte. Jag kan ofta välja om jag vill köpa ett par skor. Sjuka människor är vårt samhällsansvar. Vi bekostar det gemensamt med skattepengar.

    Och jag undrar om ni på allvar förstår, vad som händer med kompetensen när undersköterskor, sjuksköterskor och barnmorskor lämnar sina arbetsplatser efter ett år eller två, för att höja sina löner? Om tanken ibland slår er, hur det blir för patienter som hamnar på vårdavdelningen där personalen ständigt är nyinskolad?

    Det är orimligt att använda våra pengar till att skapa konkurrens, och mena att det är ett sätt att höja kvinnors löner. Om man nu vill göra något för mina kollegor och patienters skull, har man som landstingspolitiker alla möjligheter i världen att skapa utrymme i budget för lönesatsningar. För samma pengar kan man skapa förutsättningar för att behålla kompetens och rimliga löner.

    Men då behöver man också berätta en snyfthistoria om hur riskkapitalisterna inte längre fick göra vinst på människors behov av vård och omsorg.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: