Barbro Engman om att skuldmiljonärerna växer i antal…

24 maj, 2012 § 4 kommentarer

Läs Barbro Engman i ”Skuldmiljonärerna växer i antal”:

”Idag fattar regeringen beslut om att utreda möjligheterna att omvandla hyresrätter till ägarlägenheter.

Den enskilt viktigaste åtgärden är att införa ägarlägenheter, sa Mats Odell när han tillträdde som finansmarknadsminister 2006. 

Detta uttalande inrymmer den ideologisk kursändring som sedan dess har präglat regeringens bostadspolitik. Ägandet är i sig ett överordnat intresse för regeringen.
 
Margret Thatchers right to buy-politik har fått många efterföljare men det har också inneburit många oönskade konsekvenser för samhällsekonomin. USA, Grekland, Spanien. Osv. 
Mats Odell liksom Stefan Attefall är övertygad anhängare av ägandets välsignelsebringande krafter. Mats Odell gick så långt som att påstå att ägandet är ‘en grundläggande del i en familjegemenskaps tillvaro.

Nu är det väl inte ägandet som präglar familjegemenskapen så mycket som lånande.

Allt fler tvingas fylla i låneansökningar, köpa bostad och börja svettas över risken för räntehöjningar och värdeminskningar. Skuldmiljonärerna växer i antal.”
En kommentator skriver:
”Myndigheten Statens Bostadskreditnämnd (BKN) är också bekymrad över skuldsättning och skrev i går så här i sin senaste rapport, där f ö hyresrättens många fördelar lyfts fram:‘Det nuvarande svenska systemet för hyressättning tvingar många att äga som egentligen skulle vilja hyra om
möjligheten fanns. I attraktiva lägen är detta i stort sett den enda möjligheten att hitta en bostad åtminstone i storstäderna.
Samtidigt leder systemet till att beståndet utnyttjas dåligt.
Det finns en överkonsumtion av boende i centrala lägen eftersom hyrorna är konstlat låga.
Samtidigt finns det de som skulle vilja betala mycket för en centralt belägen hyresrätt.'”
Detta låter inte som valfrihet direkt! 😉
Man är tvungen att köpa och äga för att få ett hyfsat boende, vilket innebär att man är tvungen att ta stora lån (om man inte har turen att ha en rejäl insats till boendet), som gör att många får minska annan konsumtion. Man får låna mer än man bekvämt klarar av. Och kan man inte det, så…
Annonser

§ 4 svar till Barbro Engman om att skuldmiljonärerna växer i antal…

  • k skriver:

    Om the right-to-buy-scheme kan man läsa:

    ”The right-to-buy scheme has been criticised for the following reasons:

    Speculating investors were able to buy up council properties through deferred transaction agreements, hastening the rise in property costs;

    Commercially and socially valuable council assets being sold at below their market value or replacement cost;

    The remaining stock of council housing was concentrated in undesirable areas with little employment opportunity, further isolating and stigmatising the tenants.”

    Ja, vissa tjänar på det och har tjänat på detta! Ibland tjänat storkovan!? På egendom som vi alla varit med att betala med skatter!

  • k skriver:

    Min pojkvän i USA berättar om artiklar där nu idagarna apropå ”tollroads” vi åkt på. Dessa avgiftsbelagda vägar kommer att öka, man har inte råd att underhålla dem annars (vi har upplevt dem som en stor irritation; att måsta köra åt sidan och betala. Dock kan man skaffa ett pass och då skannas bilen av, ungeför som i Stockholm)!

    Och enligt honom ser det ut som om det kan bli skillnad i betalning beroende på vilken fil man kör i. Dvs de som kör fortare får betala mer för att få köra i en särskild fil. Dvs de med mer pengar kan få köra fortare. Eller hur han nu uttryckte det.

    Och har man passagerare kan man få man betala för dem. Kameror skannar av allt detta.

    Man gör detta för att finasiera vägar och vägunderhåll! Sakttesänkningarna gör att man får tumma på både det ena och det andra! För dem med mycket pengar spelar detta ingen roll! De kanske rentav tjänar på det? Avgifterna de är tvungna att betala är lägre än de skatter de tidigare betalade?

    Däremot för dem med betydligt lägre inkomster och tillgångar blir alla dessa avgifter som tidigare gemensamt finansierades kanske i vissa fall näst intill omöjliga att betala.

    Och detta apar vi efter här i Sverige!

    Och kallar detta ”valfrihet”! Vilka är det som kallar detta ”valfrihet”??? Vilka ärdet som trummat i oss att detta är valfrihet? Och så kallad ”frihet”!

    Antingen är det medveten hjärntvätt av befolkningen (”om vi bara säger det tillräckligt många gångerså tror, de stendumma, människorna detta”, ja, tror det sovande folket detta) eller så är det att vissa människor (ganska många bland de väldigt välbeställda) som lever i en så annan verklighet att de inte kan föreställa sig hur det är för en massa människor? Ellere både/och?

    Förmodligen beror det också på avsaknad av inlevelseförmåga, avsaknad av förmåga att se, känna, ta in? En oerhörd fokusering på egot? Och ovanpå allt annat rättfärdigar man det med att de med positioner, pengar osv har högre IQ eller har andra förtjänster som gör dem förtjänta av sina privilgeierade positioner? Vilket också skulle kunna tolkas som att de som INTE lyckats positionera sig har lägre IQ, är mindre begåvade osv.

    Det är något där som jag INTE gillar! En snobbism, en grandiositet, ja, faktiskt något av du-ska-inte-tro-du-är-något om du inte ”lyckats”!

    Och från en sak till en annan (men ändå litet på samma tema): de som deltar i kamratuppfostransom den på privatskolor som Lundsberg (och Sigtuna), vad har DE varit utsatta från hemifrån?

    Se vad den amerikanske neuropsykologen Jonathan H Pincus skriver om de värsta seriemördarna i USA; de bestialiska dåd de genomför visar sig ha klara paralleller med hur de behandlades väldigt tidigt i livet. Den grymhet man är i stånd att visa speglar det man upplevt tidigt i livet.

    Men jag tror också att om man haft lyckan att ha någon i sin närhet som på något sätt kunde visa att det var fel och orätt det man utsattes för, då blir ens behov av att utöva makt mindre i motsvarande grad som vittne eller vittnen tog avstånd och kanske till och med grep in och skyddade.

    Och jag tror psykohistorikern Bob Scharf har rätt angående ledare: de med de starkaste psykologiska försvaren tenderar att leda.

    Se också ”The Psychology and Neurobiology of Violence.” Samt om empatiunderskott.

  • k skriver:

    Ja, våld föder våld. 😦

    Se också artikeln ”Internatskolans anda ska fostra makthavare”:

    ”ELEVHIERARKI Inspirationen till den sadistiska kamratfostran vid bland annat Lundsberg som just nu debatteras flitigt kommer från engelska elitskolor som Eton. Syftet var där att skapa framtidens makthavare. De svagare skulle foga sig under tystnad – och de allra svagaste sållas bort./…/

    Lundsbergs internatverksamhet är uppbyggt av elevhem, där varje elevhem har en elevhierarki som styrs utav en troman. Denna troman är en framröstad elev som går sista året av sin utbildning. Tromannen har huvudansvaret för disciplineringen av elevhemmets yngre elever, men hela gruppen av seniora elever hjälper till med den fostrande uppgiften. De yngsta eleverna kallas på Lundsberg för tarm eller tarmludd, de som går de sista åren kallas för storkisar.

    Inom de engelska internatskolorna finner vi en liknande terminologi för att markera de inre makthierarkierna. De yngsta eleverna kallas för fag. Till skillnad från termen tarmludd, där ordet syftar på att eleven saknar värde, associerar begreppet fag till de uppassande sysslor personen ska utföra. Den roll som tromannen har på Lundsberg representeras inom det engelska systemet av en mängd olika titlar, där de ledande elevpositionerna oftast benämns som Prefect, Monitor, House Captain eller Fag master.

    Maktstrukturer och andra företeelser visar alltså på en gemensam grundtanke mellan Lundsbergs skola och de engelska public schools om hur fostran bör bedrivas och vad den ska resultera i. Även under åren efter att Lundsbergs grundare William Olsson år 1896 fick visionen att bilda en privatskola av engelskt snitt i Sverige, har Lundsberg hämtat inspiration från England. År 1912 publicerades, i skoltidningen Lundsbergaren, en artikelserie skriven av en före detta elev som besökt Eton. I artikeln beskrivs hur Eton fostrar framtidens generaler, chefer och vetenskapsmän. Fostran syftar till en allsidig utveckling som innefattar både de fysiska och själsliga aspekterna. Vidare hyllar artikelförfattaren de strikta regler som fanns på skolan och han citerar även de berömda ord som tillskrivs lord Wellington: ”The battle of Waterloo was won on the playing-fields of Eton.” I artikelns avslutande ord skriver eleven: ”Må Lundsberg likt Eton bli en viktig länk, en drivande kraft i sitt lands utveckling.”

    Utbildningssociologen Christine Heward har undersökt de engelska internatskolornas fostrande funktion under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Heward beskriver att syftet med dessa skolor var att skapa framtidens makthavare genom ett selektivt urval av barn från familjer tillhörande samhällets övre klasser. Eleverna skulle sedan härdas, både psykiskt och fysiskt, i ett tävlingsinriktat hierarkiskt system där de starkaste skulle överleva medan de svaga skulle lida i tystnad. De allra svagaste skulle sållas bort. Samtliga aspekter som Heward redogör för kan användas för att beskriva framträdande drag i Lundsbergs fostringsfilosofi under det tidiga 1900-talet.

    Att det under de första decennierna av 1900-talet fanns en privatägd skola, till för överklassen, med värderingar kring fostran som skiljde sig från det övriga svenska skolsystemet och samhället, är dock inte alltför anmärkningsvärt. Sverige hade fram till 1960-talet ett skolsystem som var åtskilt, med folkskola för folkets barn samt realskola och läroverk för de högre kulturella skiktens barn. Det många lyfter fram som anmärkningsvärt i debatten kring Lundsberg är hur detta system har lyckats fortleva.

    Svaret bör sökas i det faktum att det inom Lundsberg funnits, och kanske ännu finns, starkt stöd inom vissa grupper för att bevara detta system. Den interna diskussionen kring att reformera eller bevara systemet med kamratfostran går att spåra genom i stort sett hela Lundsbergs mer än hundraåriga historia, tillbaka till när Lundsbergs grundare, brukpatron William Olsson, i början av 1910-talet överförde ägandet av hela skolan med tillhörande byggnader och skog till en stiftelse. Denna stiftelse skulle bestå av före detta elever och alla skolans före detta elever skulle få rösträtt på stiftelsestämman där man utsåg stiftelsens styrelse. Den första konsekvensen av självstyret blev en mentalitet bland samtida och före detta elever som bestod i att de förvaltade ett arv. I skolhusets vestibul finns en inskription i sten där det står: ”Lundsbergare, Du äger skolan, känn Ditt ansvar för arvet.”

    Bevarandet av ett arv blir mer konkret när skolgången vid Lundsberg ärvs från far till son, vikten av att behålla traditioner och ritualer blir än viktigare då Lundsbergs ritualer knyts samman med den egna släktens ritualer. För många släkter utgör tiden vid Lundsberg en accepterad rite de passage – en övergång från ungdomen in i vuxenvärlden. Den bild som Lundsbergs rektor Nylin för snart 100 år sedan beskrev av ett alumni som starkt motsatte sig alltför snabba eller stora förändringar av skolkulturens utformning kan spåras från 1910-talet och ända in på 2000-talet.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Barbro Engman om att skuldmiljonärerna växer i antal…reflektioner och speglingar II....

Meta

%d bloggare gillar detta: