Makt och ägande en självklarhet som hör ihop? Samhällskritik, vadå?

22 januari, 2012 § 3 kommentarer

Vad är det som gör att man privatiserar sjukhus när landstinget har problem med ekonomin? Blir ekonomin bättre i privatdriven regi? Varför? För att den blir effektivare? Hur blir den effektivare?

Hur mycket pengar får man in via personer med privata sjukvårdsföräkringar, som går före kön, där alla de utan privat försäkring står?

Problemet i USA verkar vara att premien på sjukvårdsföräkring blir så hög därför att så många inte har dylik, av olika anledningar. Unga chansar, för de hoppas de inte behöver använda den, även om premien för dem är låg. Fenomenet är liknande det att börja spara för sina pension? Sjukdom, åldrande m.m. ligger så långt borta.

Och en stor, stor andel har inte råd. Dessutom verkar det som om medelklassen i ökande grad inte anser sig ha råd heller.

Johan Ehrenberg skriver bra i ledaren ”Varför så svårt med att ‘äga’?”:

”Jag är inte säker på när den verkligen uppstod bland rörelsens ledare, jag tror mitten av 80-talet är en bra utgångspunkt, innan dess diskuterade socialdemokrater makt och ägande som en självklarhet som hängde ihop.

Den som äger saker har också makt över hur saker sköts. Det vet ju varje privat ägare. Man äger för att styra och för att kunna utveckla något på det sätt man gillar. Om det blir bra eller dåligt handlar om motivet man har för makten. Snöd vinning? Vilja att förändra? Idealitet? Lite av varje?

Motivet till gemensamt ägande är att styrandet ska kunna ske utifrån en folklig vilja, vi ska med röster och hot om att flytta våra röster kunna tvinga politiker att styra vårt ägande så att de flesta blir nöjda. Gemensamt ägande ger ett enormt ansvar till de politiska valda men det ger också en enorm makt åt ägarna – oss – att byta ut ledningen om den missköter sig.

Kanske var det därför mitten av 80-talet blev en period där S-ledningen började testa tanken att det där ansvaret kanske inte var så bra att ha. De stora privatiseringarna började rulla igång, avregleringar och friskolor och bolagisering av statliga verk så att bit för bit alltmer hamnade utanför politikens ansvar och blev en fråga om att sätta upp regler och ‘krav’ på ‘utförare’.

Varför ska staten äga till exempel en hamburgerrestaurang? sa Mona Sahlin till mig i en intervju när det begav sig.

Det kan man ju undra. Exemplet användes flitigt därför att staten via ett dotterbolags dotterbolag råkade vara ägare till hamburgerrestaurangen Clock.

Idiotdiskussionen gick så här: Om staten inte måste äga en hamburgerrestaurang, varför måste den då äga köket i sjukhuset och varför måste den äga organisationen som hjälper de sjuka att äta, eller städar deras rum eller tar hand om de smutsiga kläderna, eller tar hand om blodproven eller tar hand om…

Ja, varför ska staten överhuvudtaget äga något? Varför ska kommunen vara arbetsgivare?

Stat och kommun ska äga när det är viktigt med makt. Det är inte speciellt viktigt att göra politisk makt kring vilken hamburgare som är godast. Men det är väldigt viktigt att göra politik av rätten till garanterad och likvärdig äldreomsorg över hela landet.

Ägande är dock ett ord som inte existerar i Sterns artikel. Lustigt nog är just det som historiskt skiljde socialdemokrati från liberaler, nämligen behovet av gemensamt offentligt ägande av skola, vård och omsorg, helt borta i hans vokabulär. Det heter istället ‘utförare’. För Stern är det ingen skillnad på hur något ägs, vem som äger eller varför det ägs. Det enda som finns är ‘utförare’. Som har olika ‘driftsform’.

För man över det till övriga delar av samhället så är ju alla företag ‘utförare’, varje bank en ‘utförare’ av finansiella tjänster, och det är en propagandamyt att detta ‘utförande’ är neutralt styrt och ägandet i sig inget viktigt. Om det var så skulle ingen kapitalist äga en bank. ‘Utförandet’ kan ju vilken byråkrat som helst klara av.

Nu är inte kapitalägare lika naiva som före detta S-ledare. De gillar ägandets makt. Om vi äger vård och skola gemensamt betyder det inte alls att vi tar ifrån människor möjlighet att välja eller personal möjlighet att styra och prova alternativ. Ägandets makt betyder nämligen att vi kan välja hundratals olika former av ‘utövande’ och ‘driftsform’.

Det enda vi gör är att tar bort en dålig drivkraft för skötseln – vinsten.”

Läs ”Välgörenhet – en god affär för USA. Skatteplanering genom donationer. Bara 10 procent av gåvorna går till landets fattiga.”

Elizabeth Warren påpekar också att ”Ingen blir rik på egen hand”:

”Detta är klasskrig. Ingen i det här landet har blivit rik på egen hand – ingen.

Du byggde en fabrik därute? Bra för dig. Men jag vill vara tydlig: du transporterade gods till marknaden på vägar som resten av oss betalat. Du hyrde/anställde arbetare som vi andra betalat för att utbilda. Du var trygg i din fabrik därför att vi alla betalade för polisstyrkor och brandskydd. Du behövde inte vara rädd för att plundrande band skulle komma och slita åt sig allt i din fabrik – och du slapp hyra någon att skydda dig mot detta – därför att resten av oss gjorde detta [åt dig].

Titta nu, du byggde en fabrik och den blev något fantastiskt, en fantastisk idé. Gud välsigne dig – behåll en stor bit av den. Men en del av det underliggande sociala kontraktet är; du tar en stor bit av detta [för egen del] och betalar [en liten del av detta] vidare för nästa unge som kommer där på vägen.

Dvs du betalar [tillbaka] för utbildning till denna unge, för vägar som man kan transportera gods på, för polis och brandkår m.m.”

Göran Greider skriver i ledaren ”En kort haiku från partisekreteraren”:

”… kan ett parti som har som syfte att bli statsbärande verkligen bli samhällskritiskt? Nej. Men det är just det som socialdemokraterna måste bli i en borgerlig era.

Ännu en Juholtdag förflöt under fredagen. Ännu en dag gick när landets borgerliga makthavare – den ekonomiska eliten, den mediala eliten och den politiska eliten – klarade sig undan all kritik och granskning.”

Annonser

§ 3 svar till Makt och ägande en självklarhet som hör ihop? Samhällskritik, vadå?

  • k skriver:

    Göran Greider i ”Därför fick Juholt gå”:

    ”Nog tog han avsked med bravur – på en anonymt köpcentrum i hemorten Oskarshamn. Kanske kände Håkan Juholt en viss tillfredsställelse i att tvinga ut journalistkåren till lilla Oskarshamn – den landsort som så starkt föraktas i den mediala offentligheten.

    Det var medierna som fällde honom. Det var inte bara medierna, men det är när allt kommer omkring den avgörande förklaringen. Visst gjorde han sina misstag, ja, men de blåstes upp till orimliga proportioner på löpsedlarna. Och visst hade han en hart när omöjlig uppgift att leda ett parti där sprickorna längs höger-vänsterskalan är så starka – ja, men medierna var de som gav vapnen till de interna krypskyttarna./…/

    Men någon ärlig chans fick han inte. Det gör mig förbannad.”

    Bra skrivet!

    ”Robert Sundberg: Medierna avsatte Håkan Juholt.”

    ”Hultqvist om S framtid efter Juholt”:

    ”Även om Juholt gjort några misstag så har det blivit ett mediadrev utan dess like.

    Hur upplever du mediadrevet på Juholt?

    – Det finns flera politiker som gjort felaktiga saker, men de klarar sig undan. Carl Bildts samröre med Lundin Petroleum har inte ens utretts ännu. Av någon anledning klarar han sig, medan Juholts tal granskas i minsta kommatecken och säger Juholt ett enda fel, så blåses det upp till enorma proportioner.”

    • k skriver:

      Maria-Pia Boëthius skriver om vår ensidigt vinklade media i ”Välkommen ut ur garderoben”:

      ”Om ETC en dag blir dagstidning, vilket är min dröm, skulle vi jobba hårt för att presentera nyheter som söker efter sanning, särskilt när den går emot vår världsbild, och spara åsikterna till kommentarerna och kolumnerna, vilket DN inte gör.”

      Jo, vi behöver motröster.

  • k skriver:

    Alliansfritt Sverige skriver om borgerlig fördelningspolitik i ”Avdrag är det nya bidraget”:

    ”FÖRDELNING. När det pratas om kommuner med höga bidragskostnader blir det ett jäkla liv, men avdrag däremot är vansinnigt fint eftersom det används i fina områden.

    Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman skriver:

    ‘som räkneexempel betraktat så visar staten en väldig omsorg om kommuninvånarna i Danderyd.

    Utslaget på alla får varje Danderydsbo 5630 kr i bidrag för renoveringar, ombyggnad, tillbyggnad, städning och läxläsning’.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Makt och ägande en självklarhet som hör ihop? Samhällskritik, vadå?reflektioner och speglingar II....

Meta

%d bloggare gillar detta: