Mer om privatiseringarna och dess effekter, samt om mainstream ekonomi (som nu börjar ifrågasättas), ja, det växer en ilska i en…

1 december, 2011 § 5 kommentarer

Göran Greider skriver i ”Den verkliga tankeställaren” om domen i målet mot sjuksköterskan vid SOS Alarm:

”… det känns helt enkelt förfärligt att veta att detta telefonnummer [112] går till ett bolag, en kommersiell verksamhet med höga avkastningkrav.

Detta är den verkliga tankeställare som denna rättegång och denna dom ger oss.”

Håller med Greider, det känns förfärligt! Och även om denne unge Emil som dog ändå hade dött, så är han väl inte den förste som dött i en ambulans? Och dessutom hade han kanske inte behövt dö ensam (som han fick göra nu?).

Skulle man resonera på samma sätt om en person med en annan status? Om en hög industriledare eller statsministern var i behov av ambulans? Börjar vi nu se ett framväxande klassamhälle? En riktig backlash? Bristande solidaritet? Och höggradigt bristande empati från ansvariga?  Och inte bara från ansvariga, utan från alla dem som röstat på denna slags politik? Ja, ser vi från många en bakåtlutad likgiltighet/backleaning indifference (som religionspsykolog och professor Owe Wikström skrivit om)?

Vi säljs ut till lägst bjudande. Ja, det är verkligen inte utan att saker börjar likna gamla dagars fattigauktioner. Precis som Anna i insändare i föregående blogginlägg (som länkats) och läkaren Ingrid Eckerman skrivit.

Och Robert Sundberg skriver om Leif Pagrotsky angående skatterna i ”Välfärd kräver höga skatter”:

”Denna skattesänkarpolitik har bidragit till att öka privata konsumtionen i flera år, medan flera delar av välfärden försämrats. Samtidigt har låneräntorna varit låga, vilket gett billiga bostadslån som ökat värdet på bostadsrätter och villor.

Om räntorna skulle stiga skulle folks privatekonomi stramas åt. Konsumtionen skulle minska, liksom statens intäkter. Den offentliga välfärden skulle få mindre resurser, när skattenivåerna sänkts som de gjorts.”

Ja, finns det inte de som tror att vi håller på att få en ny bostadsbubbla?

”Antingen skulle staten då behöva få gå med underskott i budgeten på flera procent av bnp (landets varor och tjänster) eller så skulle en del skatter behöva höjas. Detta för att undvika nedskärningar i välfärden.

Det är de rikaste och de med högst inkomster som fått mest i sänkt skatt de senaste åren.”

Dessa kommer alltid att kunna betala för vård och omsorg m.m. ur egen ficka. Något som kommer att bli tufft ekonomiskt inte bara för dem med lägst inkomster, utan även för stora delar av oss i medelklassen.

”Förmögenhetsskatten, som gav fem miljarder kronor per år, har tagits bort. Bolagsskatten har sänkts med 1,8 procentenhet. Jobbskatteavdragen har gett de med högst inkomster mest i kronor räknat.

Den borgerliga regeringen har även sänkt fastighetsskatten, vilket minskat statens intäkter med flera miljarder kronor per år. En låg avgift har ersatt den skatten.”

Gynnar inte denna dem med de största och dyraste husen? Inte dem med de mindre, dem med småhus?

”Men fastighetsskatt är en vanlig skatt internationellt sett.”

Har detta framkommit i debatten?

”Det förtjänar att påtalas att en omfattande, trygghetsgivande offentlig välfärd har ett pris i form av ett högt skatteuttag. Det går inte, som borgarna gjort, att sänka skatterna och tro att välfärden kan vara på samma goda nivå.”

Nej, precis! Vi ser detta redan i höjda egenavgifter när vi går till doktorn, måste ta ambulans osv. Kanske kan man inte neka den som inte kan betala ambulans att ta ambulans, men då betyder det i alla fall att någon måste betala, dvs det få tas via skattepengar. Vore det då inte bättre att vi finansierade allt ambulansåkande för ALLA med skattepengar? Att det kostar pengar, om än bara 150 kronor, kan det göra att flera avstår från att ta ambulans och kanske därmed blir mer vårdkrävande (och därmed en större kostnad, samt större lidande) därför att man avstod från att åka in eller åkte in till sjukhus på annat sätt senare än hade bort eller till och med äventyrar sitt liv?

”I sin utvärdering av valet 2010 kom Socialdemokraterna fram till att skatter bör diskuteras i ett större sammanhang, nämligen vad de finansierar i form av välfärd.”

Den skattesänkarpolitik som alliansen för kommer förr eller senare att drabba stora delar av medelklassen också, det är jag övertygad om. Om nu människor i medelklassen trodde något annat.

Härifrån kommer våra skattesänkningar, men ännu har inte vi medel-Svensson fått känna på vad denna politik kommer att leda till, tror jag.

Men den politik som nu förs är på inga sätt enda vägens politik. Den sociala välfärdsstaten bortom ideologi, med högre skatter och starka ‘trygghetsnät’ ÄR förenliga med en blomstrande marknadsekonomi.

Och ute i världen börjar man ifrågasätta de ekonomiska doktriner som lärs ut till ekonomstudenter (en ”enda sann ekonomi” som troligen lärs ut även i Sverige av en majoritet av lärarna även på våra universitet och högskolor av dess professorer och andra lärare), se studenterna som promenerade ut från Harvardprofessor Greg Mankiws grundläggande kurs i ekonomi, vilka efterlyser alternativa angreppssätt.

För de har troligen sett resultaten av den politik som förts i sina egna hem.

Paul Krugmans fru Robin Wells, som också är ekonom skriver om denna walkout. Lars Pålsson Syll citerar hennes kommentar på protesterna på Harvard mot professor Greg Mankiw ”Vi är Greg Mankiw… Eller inte?”:

”Studenter kliver in på den värsta jobbmarknaden på gott och väl en generation, utan många utsikter till förbättring.

Många av dem har sett sina föräldrars liv vändas upp och ner av finansiella svårigheter. De går till mötes utsikten att bli den första generationen i amerikansk historia med lägre levnadsstandard än sina föräldrar.

Ojämlikhet i inkomst har nått nivåer som vi inte sett sen den gyllene tidsåldern. Det finns över 4 miljoner som är långtidsarbetslösa.”

Ja, undra på om man reagerar! Revolten skulle kunna vara ÄNNU större? Kanske den blir det också? Bäva månde makten överallt i världen? Men då kan man ju tysta protestanterna istället?

“I denna omgivning så riskerar de handledare/lärare som föreläser om överlägsenheten hos fria marknader, utan att kännas vid/erkänna det dysfunktionella i den vidare ekonomin, att framstå som att inte ha kontakt med och förvärra antipatin mot ekonomi.

Men hur gör en handledare detta i en introduktionskurs?

Jag tror att det till övervägande del handlar om att skifta vårt perspektiv och släppa vissheten/säkerheten, som var del av VÅR ekonomiska träning [en gång], och medge de smärtsamma ekonomiska osäkerheter som många amerikaner nu omfattas av/lever i.”

Pålsson Syll kommenterar detta med:

”Dåliga teorier som understödjer ännu värre politik är i trängande behov av hälsosamma motgift – så, trots allt, det verkar finnas en förbindelse mellan Occupy Wall Street och Occupy Ec10…”

Reaktionerna på det Greg Mankiw lär ut på prestigefyllda Harvard har inte kommit plötsligt, men nu tog de sig konkret uttryck för knappt en månad sedan visar det sig när man söker på anti-mankiw. Här är tidigare inlägg under kategorin anti-mankiw.

Se inledande video om denna utmarsch av studenter från hans lektion.

§ 5 svar till Mer om privatiseringarna och dess effekter, samt om mainstream ekonomi (som nu börjar ifrågasättas), ja, det växer en ilska i en…

  • k skriver:

    Bra skrivet ”Från Marias utsiktstorn”:

    ”Ibland undrar jag vilka som skriver ledarna i Expressen. Som idag, när det känns som att det är ett gäng fjortonåriga killar som sitter och tramsar ihop en text.

    Det är okunnigt och det är fyllt av dyrkan av Borg och det saknar helt djupare analys av orsaker och konsekvenser.

    Ledaren påtalar att konsumtionen sjunker i Sverige och tycker att ett femte jobbskatteavdrag skulle suttit fint nu. Det enda goda Borg gjort är att inte genomföra det femte jobbskatteavdraget nu, anser jag.

    Vi som samhälle har inte råd med det. Inför de framtidsutsikter som med största sannolikhet innebär att euron kollapsar gör svenskarna klokt i att hålla i plånboken och Borg gör, faktiskt !, klokt i att inte genomföra fler jobbskatteavdrag.

    Den ekonomiska tillväxten i Sverige den senaste tiden har i mycket byggt på att hushållen lånat till bostäder och konsumtion.”

    Och bankerna har glatt lånat ut. Som Johan Ehrenberg skriver:

    ”… ett lån till en bostad är en skuld för dig, men för en bank är det en tillgång. Ju mer skulder, desto mer tillgångar har banken.

    Bankerna har tjänat på att bostadspriserna stiger, ju mer de stiger desto större tillgångar har bankerna.

    Den sjuka förklaringen bakom bolånevinsten på 1000 miljarder sen 2001 är alltså att inget i detta är konstigt. Det är bara en sjuk spekulationsekonomi vi ser.”

    Marias utsiktstorn fortsätter:

    ”Det säger sig självt att detta inte håller för evigt.

    Någon gång blir det pay-back time och den tiden är nu kommen. Bostadsbubblan har börjat pysa, konjunkturen viker och ingen vet vad en eurokollaps kommer att innebära för ekonomin.

    Men så mycket kan man nog säga som att exporten kommer att minska, företagen kommer att säga upp folk och arbetslösheten kommer att öka. Dessutom har många gått ur A-kassan så svenskarnas skydd vid arbetslöshet är mindre nu än tidigare.

    Det ska bli intressant att se om Reinfeldt och Borgs politik är lika uppskattad i denna nya situation.”

    Ja, verkligen!

    ”Jobbskatteavdrag sitter fint när man själv får del av dem men när arbetslösheten ökar får allt fler uppleva hur det är att vara arbetslös i detta delade Sverige. Deras inkomster sjunker samtidigt som skatten ökar.”

    Ja, somliga av oss köps med skattesänkningar… Och många låter sig också köpas…

    • k skriver:

      Ännu en bra och väldigt ilsken bloggpostning från ”Från Marias utsiktstorn” ”Reinfeldt – i längden omöjlig som statsminister”:

      ”… Reinfeldt har nu hela den ekonomiska och mediala makten bakom sig. Högertankesmedjor som Timbro, organisationer som Svenskt näringsliv, de fyra stora borgerligt ägda dagstidningarna SVD, DN, Aftonbladet och Expressen samt public servicekanalerna SVT och SR.

      De upprepar oförtrutet dag efter dag en teori: Reinfeldt är den största statsminister Sverige någonsin haft. Jämfört med honom bleknar Erlander och Per- Albin, han är som den klarast lysande solen, underbar i hela sin glans.

      De underverk han gjort för Sverige gör att vi strålar som en ekonomiskt klart lysande stjärna i Europa.

      Få förnekar att Reinfeldt är utbildad ekonom, det enda han tänker på är siffror och utgifter, med en förmåga att sätta ord på känslor som delas av den välbärgade övre medelklassen och alla de inte fullt så välbärgade övremedelklass wannabies som Sverige numera är fullt av.

      Den som längtar efter Thailand, Poggenpohlkök och Vuittonväskor.

      Den som handlar på Willys under veckorna för att på helgerna lyxa på Östermalmshallen och som vill att Rut ska städa hemmet blänkande rent eftersom man är värd det.

      Men, att vara en utbildad ekonom är inte samma sak som att vara en lämplig statsminister./…/

      För den som har ögon att se med och kan tänka själv och struntar i Sveriges Radios borgerligt färgade dokumentärer framstår med skriande tydlighet dilemmat Reinfeldt.

      Han är en utbildad ekonom som ägnar livet åt debet och kredit.

      Han framstår som helt utan känslor och kan sakligt resonera kring människors liv och försörjning som vore det helt objektiva ting, bara siffror på ett papper. Han frikopplar känslorna från politiken och förklarar lugnt hur barnfattigdom är nödvändig för att inte människors incitament till att skaffa arbete ska försvinna och att sjuka måste arbeta för vi har inte råd att försörja dem via samhällets pengaresurser. Ekonomin måste gå ihop [Ja, skattesänkningarna måste ju finansieras!]./…/

      En statsminister ska leda hela landet och hålla det samman. En statsminister är ingen bokhållare utan ska brinna. Brinna för visionen om ett gott Sverige för alla.

      Inte ett Sverige där bara vissa får det bättre.

      Och viktigast av allt. En statsminister värd namnet har empati och förståelse. Han möter dem som har det svårast, inte flyr som Reinfeldt gör.

      Reinfeldt är inte medveten om att hans kamrersmentalitet och empatilöshet och brist på brinn för annat än pengar på sikt gör honom omöjlig som statsminister.

      Den självinsikten saknas helt eftersom Reinfeldt är ett tomt skal styrt av näringslivets pengar och PR industrin. Därför hade han det dåliga omdömet att ta på sig posten som Sveriges statsminister.

      Vid en intervju om försämringarna i sjukförsäkringen som ledde till att sjuka nollklassades och stod helt utan försörjning svarade Reinfeldt att det var oförutsedda bieffekter.

      Sedan framkom att han känt till att detta skulle bli följden redan när den sk reformen sjösattes.

      Ställd inför detta svarar han att alla stora reformer leder till att vissa människor kommer ikläm.

      Ögonen visar inga känslor, han mal på om ekonomi och att det är viktigt med incitament – och plötsligt har den kylige dömt en stor grupp svenskar till ekonomisk ruin.”

      Ja, det är SKIT!

      Anledningen till detta utbrott var en Erik Helmerssons krönika i DN, om ”Juholt – rätt man på fel position.” Jag tror att Juholt skrämmer slag på alla borgare (inklusive Lena Mellin och Jan Helin på Aftonbladet). Han är rätt man på rätt plats och det skrämmer alla dem som bland annat nu städar sina hem med RUT.

      • k skriver:

        Och se Jinge i ”Så dumt att det är roligt” om mannen vars båda ben amputerats men som nekats permobil.

        Läs den bloggpostningen också! Jinge hoppas dock att det är ett missförstånd eller att papper ur journalen tappats bort.

        ”Moderat sjukvårdspolitik” som en kommentator skriver. fast tyvärr tror jag inte bara det är moderat sjukvårdspolitik, även om jag tror de är ett strå vassare än vänstern där.

  • k skriver:

    Lena Sandlin i ledaren ”Bunkermentaliteten lever” om (M):

    ”Rent politiskt kan vi snabbt konstatera att det är långt mellan ord och handling inom Moderaterna. De säger en sak men gör något helt annat./…/

    Efter fem år med högerregeringen har vi massarbetslöshet, ett stort utanförskap och ökade klyftor men även en försvagad fackföreningsrörelse, ett havererat socialförsäkringssystem och mycket stora revor i välfärden.

    Socialdemokraterna har sedan 30-talet byggt ut den skattefinansierade välfärden i vårt land. Intressant att notera är att när skattekvoten ökade under välfärdsbygget krympte inte den privata plånboken. Däremot blev det en jämnare inkomstfördelning och välfärden en medborgerlig rättighet. Sysselsättningen var på topp.

    Varje gång en högerregering suttit vid regeringstaburetterna har dock välfärdens finansiering kraftigt minskats genom skattesänkningar och dessutom har budgetunderskotten ökat.

    Efter att S styrt landet i 44 år kom högern till makten 1976 och de regerade fram till 1982. Skatterna sänktes och budgetunderskottet steg.

    När S återtog regeringsmakten 1982 ökades skattekvoten igen och den var i slutet på 80-talet 57 procent. Genom detta kunde S minska budgetunderskottet markant.

    Men underskotten kom tillbaka efter att högern åter intog regeringstaburetterna vid valet 1991. De genomförde då åter igen skattesänkningar samtidigt som tillväxten upphörde och arbetslösheten steg. Högerpolitiken 1991-94 grävde ett stort hål i statens budget.

    Först Ingvar Carlssons och sedan Göran Perssons regeringar tvingades genomföra en smärtsam sanering av statens finanser. Genom detta förlorade Socialdemokratin en stor del av sin trovärdighet i sina tidigare paradgrenar sysselsättning och välfärd.

    Efter valsegrarna 2006 och 2010 har högern åter sänkt skatterna. På fem år har skatterna sänkts med över 100 miljarder kronor. En hisnande stor summa som kunde ha använts till välfärd och sysselsättning.

    Vi har dessutom i dagarna kunnat ta del av Anne-Marie Pålssons – före detta riksdagsledamot för Moderaterna, nationalekonom och känd som RUT-bidragets mamma – nya bok ‘Knapptryckarkompaniet’.

    Boken skildrar Pålssons erfarenheter som riksdagsledamot för M under två mandatperioder, 2002–2010.

    Hon kritiserar hårt den Moderata partikulturen och menar att kulturen i riksdagen bygger på tystnad och lydnad. Självständiga ledamöter möts av utskällning av partiledaren Fredrik Reinfeldt inför hela gruppen. Något utrymme för självständiga ledamöter finns inte menar Pålsson.

    Nej, någon lång resa har inte Moderaterna gjort. Högern är i grunden samma konservativa skattesänkarparti i dag som de var tidigare. Att retoriken förändrats är tydligt men politiken är lika kall och hård nu som den var .”

  • k skriver:

    Och här en socialdemokrat som säger ifrån. Lena Sandlin skriver i ledaren ”Regeringen förhalar beslut”:

    ”LYSANDE, ENEROTH! Högern genomförde försämringarna i sjukförsäkringen i all hast. Nu kräver Tomas Eneroth (S)* vice ordförande i socialförsäkringsutskottet att de lika snabbt genomför förbättringarna som riksdagen redan beslutat om.

    I regeringsformens första kapitel 6 § står att ‘Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen’. Regeringen lyder alltså under riksdagen. Det är riksdagen och dess folkvalda ledamöter som i slutändan beslutar och bestämmer enligt regeringsformen. Det är en viktig grundläggande princip att alltid komma ihåg och i synnerhet i tider av minoritetsregeringar. Vilket faktiskt är det vanligaste i vårt land. En minoritetsregering måste alltid förhandla och förankra sina förslag för att säkerställa en majoritet för förslaget i riksdagen.

    I somras gick höger minoritetsregeringen dock på pumpen vid den extra inkallade riksdagen. En riksdagsmajoritet körde över högerregeringen i detaljfrågor inom sjukförsäkringen. I ett utskottsinitiativ från socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet krävdes att svårt sjuka som blivit nollklassade skulle få ersättning i nivå med vad de tidigare hade samt att arbetsmarknadsprövningen vid 180 dagar skulle förändras så inte sjukskrivna ska tvingas säga upp sig under pågående rehabilitering.

    Då förslagen röstades igenom av en riksdagsmajoritet ska de således enligt regeringsformen genomföras. Men trots att oppositionen vann frågan i riksdagen så gör regeringen ingenting åt den så kallade 180-dagars regeln./…/

    Tomas Eneroth (S) vice ordförande i socialförsäkringsutskottet menar att det inte går att vänta längre. I dag tvingas människor till uppsägning när de är sjuka längre än 180 dagar. Trots att det pågår rehabilitering eller om de till exempel är mitt inne i en cellgiftsbehandling. Det är inte rimligt, menar Eneroth. I veckan har riksdagsmajoriteten därför åter aktualiserat frågan i socialförsäkringsutskottet.

    Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) meddelar endast att regeringen redan har fått ett tillkännagivande i frågan. Han menar att om arbetet med arbetsmarknadsbegreppet ska behandlas seriöst krävs det att ett underlag från Försäkringskassan inväntas.
    Frågan behöver inte alls utredas vidare kontrar dock Tomas Eneroth (S). Regeringen kan återkomma till riksdagen med ett färdigt förslag. Det är vad vi tänker driva igenom i riksdagen nu i höst, dundrar han.

    Lysande, Eneroth! Regeringen genomförde försämringarna i sjukförsäkringen i all hast. Det är klart att det lika snabbt går att återställa det som blivit fel.”

    Se Eneroths debattartikel från i somras redan, ”Nu ska utförsäkringarna stoppas” tillsammans med Gunvor Ericson (MP) och Wiwi-Anne Johansson (V).

    * Eneroth verkar ha varit inblandad i ett privat arbetsförmedlingsföretag:

    Eneroth var fram till mars 2009 styrelseordförande i Competensgruppen, ett företag som i februari 2009 förvärvade det privata arbetsförmedlingsföretaget KFG (Kompetens- och Förändringsgruppen)vilket kritiserats i media för brister i verksamheten.

    Eneroth sa, efter att denna kritik mot KFG framkommit i början av april 2009, att Competensgruppen inte hade funnit några brister då de gått igenom KFG:s verksamhet inför förvärvet.”

    Tänker på boken ”Åtgärdslandet.” Se dess blogg. Ur ”Bidragsparti” om (S):

    ”… om (S) inte var ett bidragsparti på 80-talet, hur kan de vara det nu?

    Jag kan bara se ett rimligt svar – för att de då omfattade full sysselsättning och keynesianism, istället för att som nu omfatta teorin om jämviktsarbetslöshet. Vill de, som Mona Sahlin exempelvis önskade i sitt avskedstal, bli uppfattade som ett parti för arbete igen, är det det första de borde ompröva.”

    Ulf Lundén skriver i en recension av denna bok:

    ”Åtgärdsbranschen visar på ett upprörande sätt hur människor utan fasta jobb förnedras i en bransch av charlataner, new agetänkande och flåshurtig managementfilosofi.

    De icke-anställda utför jobb utan ersättning.

    Det är också en bransch där förslagna personer med lätthet kan tjäna stora pengar.

    Arbetsförmedlingen köpte 2009 in utbildningar för 1,6 miljarder och tjänster för 760 miljoner kronor.

    Lågkonjunktur är lika med högkonjunktur i åtgärdsbranschen. Här skapas en ny marknad för privata intressen.

    Det finns en dold agenda menar Jon Weman. Arbetslösheten i sig håller lönekraven nere och även förmågan att organisera sig fackligt.

    Arbetsgivaren har återtagit makten och kontrollen på arbetsplatserna. Många skräms till tystnad. Löpande band-systemet har återinförts på fabrikerna.

    Jon Wemans bok innehåller också många klarlägganden angående Alliansens förda politik. Här finns gott om stoff för den som vill skaffa sig argument mot herrar Reinfeldt och Borg.

    Jon Weman har bland annat granskat den sifferexercis som Borg brukar använda sig av när han skall skryta över hur mycket Alliansen satsat för att minska arbetslösheten.

    Jon Weman i ”Revolution i smyg”:

    ”Den tidigare kommissionären Mario Monti kom öppet ut som Chockdoktrin-anhängare på en konferens i mars i år, då han utropade ‘Tack, Grek-krisen!’

    Enligt anti-lobbygruppen Corporate Europe Observatory fick han ihållande applåder av de församlade byråkraterna.

    Demonstranterna på Wall street lanserade slagordet ‘Vi är de 99 procenten’, som snabbt plockats upp på andra håll. Men de återstående 1 procenten sitter inte stilla.

    Här på vår sida Atlanten är de i full färd med att lansera en ny postdemokratisk ordning för en nyliberal europeisk superstat.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: