Mer om nyliberalismen och dess effekter och högervridningen av vänstern, samt om allt fler ifrågasättanden av rådande ekonomiska doktriner…

24 november, 2011 § 4 kommentarer


Elizabeth Warren säger i videon att…

”… stora företag hyr arméer av lobbyister…”

… för att påverka politiker (och allmänhet). Vad har den lilla människan att sätta emot? Media hjälper inte till med motbilder heller.

Och tillvaron för småföretagare är tuff i USA, om nu någon trodde något annat…

Har egentligen inte tid att blogga… Men vill samla dessa artiklar i en postning, för egen del.

Göran Greider i ledaren ”Ett bedrövligt skådespel”:

”Där är de alltså,trädda på en och samma tråd: Juholt, Miliband, Gabriel, Obama.

Det genomgående problemet är också att ingen av dem på allvar vågat utmana de tongivande delar av sina egna rörelser som mer eller mindre accepterat en allt mer borgerlig syn på samhälle och politik.”

De är utsatta för enveten lobbying och så hjärntvättade med nyliberala idéer? Trots att vi nu börjar se vad detta slags politik leder till; större och större klyftor, så småningom kanske enorma spänningar i samhället och människor som saknar skyddsnät när en rejäl ekonomisk kris väl inträffar.

Ingemar Göransson har skrivit ett långt blogginlägg ”Drömmen som försvann”, som är väl värt att läsa. Det börjar som följer:

”Det brinner i London. Det är kravaller i Aten. Det är protester i Madrid och tusentals människor visar sitt missnöje med arbetslösheten genom att ockupera en park i den globala spekulationsekonomins huvudstad New York. Och inte bara i London som sagt, utan i snart sagt varje storstad i västvärlden upplever sedan sensommaren 2011 omfattande protester.

Ligister, kriminella och gangsters var den bild som förmedlades till oss av media från London, Aten och andra städer. Det må vara sant att det funnits ett inslag av människor som tagit chansen när den serverats. Men för att vi ska förstå VARFÖR det över huvud sker upplopp som de som plågat London och andra städer måste vi förstå den frustration, det missnöje och den desperation som många i inte bara den brittiska underklassen känner idag.

Den brittiske lokföraren Alan Finton beskrev i min bok ‘Arbetarrörelsens kris – Mellan reformism och marknadsliberalism‘ utvecklingen i Storbritannien med orden ‘nyliberalismen förstörde arbetarklassens liv‘. Och det vi sett i Storbritannien och på andra håll sedan sensommaren 2011 är en spegel av det förstörda livet.”

Om Göranssons bok kan man läsa:

”Författaren Ingemar E. L. Göransson beskriver och analyserar den utveckling och ideologi som skapade var reformismens största framgång historiskt sätt.

Men boken beskriver också de mekanismer och den ideologi som var grunden för den revolt som högerkrafter i nyliberal tappning som likt Margaret Thatcher och våra egna moderater i sina strategier och retorik har tvingat tillbaka välfärdsstaten till förmån för en ojämlikare marknadsliberal välfärd för många men inte alla.”

Och det är inte ”bara” arbetarklassen som har det tufft. Det har medelklassen också i ”föregångsländer’ som USA och Storbritannien! Om nu någon i medelklassen i Sverige trodde något annat.

Greider fortsätter i ”Borg – skicklig ickepolitiker”:

”Arbetslösheten är idag högre än när Borg tillträdde och skulle den slå till ordentligt de närmaste åren kommer stora grupper att stå oskyddade på grund av försämringen av a-kassan som han genomdrivit.”

Precis! Slår arbetslöshet och kris till då står många i Sverige där – oskyddade. Han påpekar också att konkurrensen inte är så stor för Borg heller i Europa:

”Nåja, konkurrensen i ett Europa som sjunker som en sten mot recession är i och för sig inte mördande.

Men det är onekligen symboliskt att en finansminister som praktiskt taget inte uträttat någonting vinner mästartiteln.

Den majoritet av svenska folket som – mot Borgs inrådan – röstade nej till euron la naturligtvis den viktigaste grunden till att det gått hyggligt för Sverige. Perssonregeringarnas saneringar och budgetregler la en annan grund för Borg.

Det han själv bidragit med är att via jobbskatteavdragen sänka skatterna, dock utan att tala om för svenska folket vad som är syftet med den ‘reformen’: att hålla tillbaka lönerna.”

Borg framstår som oberoende expert. Media gillar att beskriva honom som sådan? Och han bidrar själv till den bilden, odlar och omhuldar den. Men han är inget annat än ideolog. Hans och alla hans allianspartners politik vilar på en högerideologi och inget annat? Effekterna av denna kommer vi att få se så småningom.

Efter en 30-årig Reagan-era så lever 45 % av amerikanerna utan ekonomisk trygghet, se ”45 % av alla amerikaner lever utan ekonomisk trygghet.” Vad för slags politik och ekonomiskt tänkesätt grundas detta på? Den enda vägens politik?

Björn Fridén på Alliansfritt Sverige är inne på samma linje; om framtida kris och massarbetslöshet, se ”Nyheter i korthet: Kissblöjor, favvoministrar och en misslyckad upphandling av ekorrar”:

”I ett större perspektiv blir plötsligt caremaskandalen plötsligt förståelig.

Hur ska de borgerliga kunna upphandla omsorg om de inte kan upphandla en gran?

En kraftig majoritet av Sveriges kommuner, även borgerligt styrda, är motståndare till att riskkapitalbolag i skatteparadis får driva vård i Sverige.

Men några sådana krav kan de enligt lag inte ställa vid upphandling.

Vi har alltså lagar som tvingas fram överfulla kissblöjor.

Anders Borg har utnämnts till Europas bästa finansminister av tidningen Financial Times. Det är mer oklart vem som är favoriten bland allt fler arbetslösa, allt fler förtidspensionerade, och den fattigaste tiondelen av befolkningen som på drygt 3 år fått 20 års inkomstutveckling helt utraderad.

Maria Ludvigsson, ledarskibent på tyskvänliga Svenska Dagbladet, tycker inte att politiker ska ägna så mycket tid åt att lyssna på folk. Goda nyheter för Ludvigsson: På högerkanten lyssnar man i alla fall på de som donerar stora summor i hemlighet.”

Och återigen; en stor kanadensisk studie har visat att dödligheten är större i privat VINSTDRIVEN sjukvård jämfört med privat ICKE VINSTDRIVEN sjukvård. Ytterligare en anledning att ta bort det incitamentet eller i all synnerhet att granska det och som sagt verkar det finnas anledning att ifrågasätta det?

Greider i första ledaren:

”Håkan Juholt väckte liv i något – men tordes inte löpa hela linan ut.

Och de som står i mitten och på den vänstra sidan i hans eget parti har heller inte vågat ställa sig upp och en gång för alla slå fast att svensk politik nu behöver en annan inriktning, där frågorna kring den sociala jämlikheten och inte minst offentlig sektor ställs i fokus/…/

Visst är det så att det mediala drevet mot Juholt har en enorm betydelse.

Men det är något mer här.

Problemet är att det socialdemokratiska partiet tycks helt oförmöget att välja väg och jag tror att det är därför som det interna krypskyttet mot s-ordföranden inte tycks upphöra: en Tomas Östros, en Anders Johansson och till och med en Mona Sahlin eller rentav en Sven-Erik Österberg fortsätter uppenbarligen att hoppas på att socialdemokratin ska ta det avgörande steget mot mitten och kasta av sig det sista av den radikala tradition som rörelsen föddes ur.

Det är ett bedrövligt skådespel.”

Jo, jag håller nog med…

Det finns inget glasklart eller självklart i den politik som förs, som enbart baseras på ekonomi och inget alls på vad slags samhälle vi vill skapa; att olika politik bygger på olikheter i synen på människor. Jag ogillar starkt folk som slår sig för bröstet i någon slags övermänniskotro. Vi har alla det gemensamt att vi är sårbara något den norska allmänläkaren Anna-Luise Kirkengen skriver i boken ”Inscribed Bodies” där hon hänvisar till den hebreiske universitetsfilosofen Avishai Margalit och hon skriver om honom:

”He finds it more fruitful to construct a negative argument, based on the fact that human beings share the morally relevant characteristic of being ‘something which can be humiliated’. This negative argumentation, he states, far surpasses in usefulness all of the positive ones /…/

A decent society is reflected, according to Margalit, in the way its institutions meet the most vulnerable of its members – or its non-members.

Any measures which marginalize people stigmatize them. And a stigma is the public sign of deviation from the norm, be it the norm of honor, mores, gender, race, faith or function.

Regarding the concepts of honor, self-respect and self-esteem, Margalit writes: ‘A humiliating society is one whose institutions cause people to compromise their integrity,’ and, ‘a decent society is one whose institutions do not violate the dignity of the people in its orbit.”

Lars Pålsson Syll frågar sig i “Straight from the horse’s mouth – Bank of England’s Andrew Haldane on the inadequacy of modern finance” eller ungefär “Jag har det från säkert håll – bank of Englands Andrew Haldane om ofullkomligheten i modernt finansväsende”:

“Bidrar verkligen den finansiella sektorn med ett nettobidrag till samhället? Många har kanske tvivlat på det.

I en intressant artikel [‘Vad är bidraget från den finansiella sektorn?’] så tar Andrew Haldane i stor utsträckning ställning för en av de två [???] – och precis som yours truly [er förbundne] – har ifrågasatt det sociala värdet av den överuppblåsta finansiella sektorn i den nyliberala avregleringseran:

’Det är inget tvivel om att den finansiella sektorn har ett betydande inflytande på den verkliga ekonomin.

Finanskriserfarenheter gör detta alltför klart … Men de svarar inte på frågan vilket positivt bidrag finanssektorn gör i normalt, lågkonjunkturtillstånd.”

Annonser

§ 4 svar till Mer om nyliberalismen och dess effekter och högervridningen av vänstern, samt om allt fler ifrågasättanden av rådande ekonomiska doktriner…

  • Josef Boberg skriver:

    ”Det finns inget glasklart eller självklart i den politik som förs (som bara baseras på ekonomi?).”

    Nej… – för över alltihopa ”lyser” den globala ränte- och penningbluffen , tyvärr tyvärr… 😥

  • k skriver:

    Jag kan inte säga att jag är någon ”expert” på ekonomi, men denne Andrew Haldane verkar ha haft mer intressanta saker att komma med:

    “Bank of England expert calls the bankers’ bluff.

    Some of the biggest banking institutions currently in the UK aren’t likely to be leaving any time soon – no other country is likely to want them.”

    http://www.guardian.co.uk/business/2009/dec/20/bank-of-england-calls-bankers-bluff

    “Banking system like South Sea bubble, says senior Bank of England official

    ‘Banking became the goose laying the golden eggs. There is no period in recent UK financial history which bears comparison,’ says executive director for financial stability, Andy Haldane.”

    http://www.guardian.co.uk/business/2009/jul/01/bank-england-south-sea-bubble

    “’Big is not better when it comes to banks’

    If some banks leave because of tougher financial rules, that might be a ‘price worth paying’ says Andy Haldane
    There is a titanic struggle going on between parts of the financial industry and the authorities.

    That much seems clear from talking to Andy Haldane, the Bank of England’s executive director for financial stability.
    Mr Haldane, who is one of the Bank’s leading thinkers on financial regulations, says the financial system has evolved to produce ”some very big beasts indeed”, adding that they are ”firms that have become too big or too important to fail”.

    And that’s a problem for the financial authorities because if a company is too big to fail because it might bring the whole system down with it, then it will know that the taxpayer will always be there to prop it up when things go wrong.”

    http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/8419658.stm

  • k skriver:

    Vad bra skrivet av Björn Fridén:

    ”Maria Ludvigsson, ledarskribent på tyskvänliga Svenska Dagbladet, tycker inte att politiker ska ägna så mycket tid åt att lyssna på folk.

    Goda nyheter för Ludvigsson: På högerkanten lyssnar man i alla fall på de som donerar stora summor i hemlighet.”

    Badlands hyena kommenterar också Ludwigssons ledare så bra:

    ”Jag kan inte annat än hålla med Maria Ludvigsson, före detta Svenskt Näringsliv.

    Alliansen, som styrs av Moderaterna, anpassar sig till svenskt näringsliv som ger hemliga bidrag till partiet, inte till folkets behov.

    Det är tragiskt att statsminister Fredrik Reinfeldt är den störste inlyssnaren av folket. Han måste åka runt som en skådespelare och låtsas, när politiken ju redan är beslutad av marknaden. Folket borde skämmas.”

  • […] Se också Warren om stora företag som hyr arméer av lobbyister!  […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Mer om nyliberalismen och dess effekter och högervridningen av vänstern, samt om allt fler ifrågasättanden av rådande ekonomiska doktriner…reflektioner och speglingar II....

Meta

%d bloggare gillar detta: