Våra frimarknadsförespråkare verkar inte från en modell över hur ekonomi fungerar: de verkar från en kombination av reflexartat försvar för dem som har mot resten (som inte har) och en mystisk tro att självintresset alltid leder till det allmännas bästa…

1 oktober, 2011 § Lämna en kommentar

vanlig syn i Texas.

I bloggpostningen ”Marknader kan ha väldigt, väldigt fel” skriver Paul Krugman om en uppsats av Nicholas Z. Muller, Robert Mendelsohn och William Nordhaus med titeln ”Environmental Accounting for Pollution in the United States” eller ungefär ”Att avlägga räkenskap vad gäller miljöbetingad förorening/nedsmutsning i USA” som tar upp saker han anser borde spela en överordnad roll när man diskuterar ekonomisk ideologi.

”Naturligtvis kommer den [uppsatsen och dess innehåll] inte att användas så,”

skriver han lakoniskt.

Det författartrion gör är att uppskatta kostnaderna som tvingas på samhället genom luftföroreningar. Och de är mycket större och av ett annat slag än man vanligtvis pratar om.

Kostnaderna som det kalkyleras med i denna uppsats rör dock inte de långsiktiga hoten på förändringar i klimatet, de fokuserar (”bara”) på mätbara effekter från föroreningar på hälsa och produktivitet skriver Krugman. Författarna försöker omvandla effekterna från föroreningarna, i form av dödlighet och sjuklighet, i dollar (jag tycker egentligen att journalister och media borde skriva och prata om detta och inte jag som bloggare, med begränsad tid att sätta mig in. Dessutom sätta mig in i ett fackspråk som jag inte riktigt behärskar!!!).

Robert Mendelsohn.

William Nordhaus.

Även med denna begränsade syn på kostnaderna så visar det sig att dessa för luftföroreningar är stora och starkt koncentrerade till ett fåtal industrier. Om konsumenter var tvungna att till exempel betala de fulla kostnaderna för elektricitet från kol skulle de kanske använda mycket mindre av denna sorts elektricitet, något som naturligtvis skulle bero på vilka alternativ som finns.

På en nivå följer detta helt ekonomisk lärobok. Externaliteter, som föroreningar, är en av den klassiska formen av marknadsmisslyckande och Econ 101 (the Econ 101 Management Method) säger att denna olyckliga utgång botas genom skatt på föroreningarna eller genom utsläppshandel (handel med utsläppsrätter) som gör att priset sätts riktigt. Men det Muller och Co visar är att siffrorna blir stora (kostnaderna höga; både i reda pengar som effekter på hälsa och dödlighet?).

”Så om du verkligen trodde på frimarknadslogiken så skulle du gilla skatt på föroreningar, eller hur?”

skriver han.

Kurs numrerad 101 är enligt länkat blogginlägg om Econ 101 för ickeamerikanska läsare…

”… den grundläggande introduktionskursen inom varje fält i amerikanska college.”

Dvs. kurs 101 finns inom alla olika grenar i universiteten i USA? Inom medicin, samhällsvetenskap osv osv.? Och Econ är förkortning av Economy eller Ekonomi dvs. den grundläggande kursen i ekonomi (när man börjar studera ekonomi vid universitet och college i USA).

Den som skriver blogginlägget om Econ 101 management skriver att det…

”… är det sätt som används av människor som vet precis tillräckligt för att bli farliga.”

Han skriver vidare om inre och yttre motivation/drivkrafter samt om överrättfärdigande i en postning som i sig är intressant och värd att läsa.

I länken om Econ 101 kan man bland annat läsa:

“The Econ 101 manager assumes that everyone is motivated by money, and that the best way to get people to do what you want them to do is to give them financial rewards and punishments to create incentives.” 

Eller ungefär:

”Förståsigpåaren med en grundläggande kurs i ekonomi [???] tar för givet att alla motiveras av pengar och att det bästa sättet att få människor att göra det du vill att de ska göra är att ge dem finansiella belöningar och straff för att sporra dem [att göra sitt bästa].”

Men forskning har visat att människor kan ha andra drivkrafter, vara mer altruistiska. Jag undrar om omgivningen (i form av vissa samhällsklimat, som det som vi håller på att få här också) kan påverka detta i negativ riktning? Eller så kommer en kraftig motreaktion förr eller senare? Där vi ifrågasätter varför vi lever på denna jord? Om det bara är för det vi tutats i. Nej, människor beter sig inte alltid så rationellt som ekonomisk teori gör gällande. Är att underskatta det som driver (en stor del av mänskligheten)?

Men hahahaha, skriver Krugman och länkar en artikel i vilken man kan läsa om texasguvernören Rick Perry som har byggt en politisk karriär på att gå på tvärs med Washington. Ingen instans symboliserar det han anser vara den beskäftiga, klåfingriga och ekonomikvävande ondska hos det federala styret mer än Environmental Protection Agency (eller det organ som jobbar för skyddande av miljön) vilken är hans favoritskottavla (se bilden i inledningen av postningen).

Krugman skriver att dagens amerikanska höger inte tror på externaliteter (externa effekter) eller att korrigera marknadens misslyckanden; den tror att det inte finns några sådana misslyckanden, att oreglerad kapitalism alltid är rätt. När de blir ställda inför bevis att (vissa) marknadspriser faktiskt är (mycket) felaktiga attackerar de helt enkelt vetenskapen (försöker inte åtgärda det som blivit fel). Se om SNS:s konkurrensrapport här i Sverige och hur den mottagits och borde ha mottagits av beslutsfattare:

”Nationalekonomen Jonas Vlachos lyfter i SNS-rapporten fram flera allvarliga problem på skolans område. Vlachos finner att det är svårt att se några positiva effekter av konkurrensutsättningen på elevernas skolresultat, dessutom verkar reformen ha varit kostnadsdrivande. Konkurrensutsättningen har inte lett till särskilt stor pedagogisk mångfald, utan de fristående och de kommunala skolorna profiler blir allt mer likriktade. Farhågorna om att konkurrens och skolval skulle leda till betygsinflation och segregation har också visst fog för sig.

En skola där alla elever har samma chans och där kunskap och kreativitet står i centrum ska vara ledstjärnan för hur vi utvecklar skolan. När kunskapsresultaten nu sjunker för femte året i rad och föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar allt större roll för hur det går för eleverna i skolan måste vi på allvar ta tag i problemen. En del i det är att utvärdera och lära från de reformer vi genomfört och förändra dem så att de bidrar till att uppnå målen med skolan.”

Se Diane Ravitch om amerikansk skolas problem.

Det allt detta säger oss är att det vi faktiskt har inte är en debatt om ekonomi menar Krugman.

”Våra frimarknadsförespråkare verkar inte från en modell över hur ekonomi fungerar: de verkar från en kombination av reflexartat försvar för dem som har mot resten [som inte har] och en mystisk tro att självintresset alltid leder till det allmännas bästa.”

Och de har fel, med varje andetag de tar, skriver Krugman.

Nej, vad har vi egentligen lärt om en (helt) oreglerad marknad och den senaste ekonomiska krisen 2008? Av det samhälle som skapats och är på väg att skapas, där alla bara ser om sitt eget hus?

Skulle vilja länka till artiklar i svensk media som tar upp saker med angränsande tema, men gör det förmodligen imorgon.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Våra frimarknadsförespråkare verkar inte från en modell över hur ekonomi fungerar: de verkar från en kombination av reflexartat försvar för dem som har mot resten (som inte har) och en mystisk tro att självintresset alltid leder till det allmännas bästa…reflektioner och speglingar II....

Meta

%d bloggare gillar detta: