Bra utbildning har inte bara betydelse för ett samhälles produktivitet eller resurser, utan det lägger också ribban i andra sammanhang…

30 april, 2011 § Lämna en kommentar

Niklas Jakobsson skriver i kapitlet ”Externaliteter – Varför ska man beskatta bilism och subventionera vaccinationer?” i boken ”Nationalekonomi för vänstern – Teori för jämlikhet och välfärd” om skola och utbildning:

”Ett exempel på något som skulle kunna ha positiva externaliteter är utbildning, som inte bara ger fördelar åt den som utbildar sig utan även har positiv effekt på andras tillvaro. Den allmänna bildningsnivån i ett samhälle bestämmer inte bara produktiviteten och samhällets resurser utan lägger också ribban för innehållet i nyhetsrapporteringen, tv-tablån, valkampanjerna eller samtalen i fikarummet på jobbet.”

Peter Gerlach skriver i samma bok i kapitlet ”Informationsekonomi – Varför är privat vård ofta dyrare än offentlig?” (ett kapitel som i sig är väldigt intressant och väl värt att läsa):

”Att försöka plocka russinen ur kakan (cream skimming) och bara betjäna lågkostnadspatienter förekommer även inom andra sektorer än sjukvård. Till exempel visar ekonomerna Dennis Epple och Richard E. Romano att privata skolor i USA konkurrerar genom att rekrytera de bästa eleverna [vilka är ’de bästa’ och varför presterar de bäst? Kan eller ska vi göra något åt detta, så alla presterar så optimalt som möjligt och samtidigt är/blir hela människor?] och därmed sänka sina kostnader för särskilt stöd samtidigt som man förbättra övriga studenters resultat då de höjer nivån på interaktionen mellan eleverna.”

Men vill man ha det så? Verklig konkurrens alltså?

Finsk skola, som fortfarande har sammanhållen skola, presterar fortfarande bra…

Vi utsätts nu för ett gigantiskt experiment med (väldigt många ogenomtänkta?) privatiseringar. Vilka kommer kostnaderna att bli i slutänden? Mänskligt och samhällsekonomiskt.

Se också Peter Gerlach i ”Världen(s) bästa näringspolitik – fallet Stockholm”:

”Näringspolitik har alltför länge varit synonymt med skattesänkningar. Det är hög tid att ta frågan tillbaka och visa upp de goda förutsättningar som våra välfärdsinstitutioner ger företagen, menar Peter Gerlach./…/

Näringspolitik är alltså inte väsensskilt från övrig politik. Det handlar om att bryta segregationen, investera i bostäder och infrastruktur samtidigt som man har ett högkvalitativt och fritänkande skolväsende med små barriärer mellan utbildningsstegen.

Förslagen för ett stärkt företagsklimat går hand i hand med det samhällsbygge vi socialdemokrater tror på. Som vanligt har dock diskursen drivits mot att handla om skattenivåer och privatiseringar. Det vi saknar är inte politiken för ett bättre näringsklimat. Det vi saknar är personer som kan äga initiativet i frågorna och ta kommandot över debatten. Jag vill höra att det är näringslivsfientligt att ombilda 20 000 lägenheter i allmännyttan till bostadsrätter, att det är näringslivsfientligt att sänka lägstalönerna, att det är näringslivsfientligt att införa avgifter i högskolan. Helt enkelt personer som kan ta tillbaka det förbannade problemformuleringsprivilegiet.”
Tillägg efter lunch: Ali Esbati skriver ”Har vi inte råd att ta hand om varandra?”:

”Om skattehöjningar utesluts ur det politiska medvetandet kortsluts politiken. Svaren blir automatiskt mer privatisering. Den så kallade äldrechocken blir bara ett riktigt problem om man från början slagit fast att marknaden är  vägen och sanningen, menar Ali Esbati, ekonom vid den norska Manifest analyse. Dessutom vinner högern på walk-over.”

Eller räcker det en bit med att INTE sänka skatten ytterligare?

Fler artiklar om nationalekonomi för vänstern, se här, här och här.

Thomas Janson skriver om ”Politikern Zaremba!” och Zarembas artiklar om skolan.

1 majdikt

av Jenny Gustafsson

Jag vill att mitt liv ska leva
från måndag till söndag
med solsken i håret
nakna fötter och fräknar på näsan

jag tror jag tror på friheten

som varm seger som smekte hjärtan
med åtta timmars arbetsdag
men nu talas det så sällan om

det trötta nynnandet
i någons skalle
på ett sunkigt kneg i västra Götaland

sopborsten över mjuka pommes
kl 03.46 utan avtal
någonstans i Svealand

bläddrande i för många papper
klockan tickar med hån
övertid tick övertid tack

slitna jeansknän och jordiga fingrar
fallande frukter når marken
femtio kronor duns kanske femtiotre duns

det faller en skugga över landet
kära nån
akta så du inte går bakåt

vakta din tunga
kära nån
vackla inte framåt

det är svagt att visa hjärta
inte alls rätt i tiden
sssch tyst sssch

världen har sagt sitt
men det går att fatta händer
mot strömmen

även då det är legitimt att köra över
dig och mig
i 200 kilometer i timmen

kupa händerna för den splittring
som ännu färdas i vinden
en röd ros kan bevara färg även i blå jord

trycksvärtans subjektiva rubriker skvallrar
om allt utom svar på varenda löpsedel
ge oss sanningen som vi väntar på

vill höra röster som talar utan kluven tunga
på debatten som sänds i brusande kanaler
på svt och fyran

det sitter en flisa i mitt finger
för högre makters spel
med människan som marionett

fläckar på mina händer
för jag flera gånger slutat bry mig
om alla dom som alla dom

som tror att livet är för kort
att hålla en fackla för andras skull
för långt för att ta andras händer

slutade lägga stenar för modellen
som grus i våra händer
faller välfärd mellan våra fingrar

fånga värderingar som flyger i luften
lägg inte en sten för vad de raserat
utan för ruinernas lärdom

det blommar röda rosor i grönska som betong

Jag vill att mitt liv ska presentera sig
från måndag till söndag
med hjärtat bultande i handen

artärerna avslöjar förnuftig passion
ett blodflöde utan slut
ingen kula som skjutit sönder vänster halva

smek inte ett Sverige utan omtanke

när marknad skuggar dig du människa
snälla
den är en brännässla mot öppen hand

försäkra ut alla sjuka ropar dom
i varje industrilokal kontorshörna skrubb telecom
gata kök korridor hem i en långtradare lektionssal
unga kan leva på viss tid i livstid ropar dom

inte mitt liv
inte ditt liv
aldrig kvävas i sprucken vardag
från måndag till söndag

det började med åtta timmars arbetsdag
rätt till frihet som formats av hoppets händer

det började med åtta timmars arbetsdag
ett ansikte i en massa inte en siffra i kalkyl

även första maj i ett tvåtusental
har alla rätt att känna livet
i varje andetag
från måndag till söndag

pulserar livet
i händer som möts
för friheten

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Bra utbildning har inte bara betydelse för ett samhälles produktivitet eller resurser, utan det lägger också ribban i andra sammanhang…reflektioner och speglingar II....

Meta

%d bloggare gillar detta: