Skolan segregerar mer än boendet…

[Uppdatering 4 april: se inlägg ”Har en individ som växer upp i Sverige möjligheten att bli det hon vill bli, oberoende av hennes uppväxtvillkor och familjeförhållanden? Kommer hon att ha det i framtiden med den politik som förs?”]

Se intervjun ”Skolvalet har skapat segregation”:

”…skolvalet gör att vissa skolor blir väldigt socioekonomiskt och etniskt homogena. Det finns skolor som 1992 hade 20 procent elever med utländsk bakgrund och som 2004 har 60 procent elever med utländsk bakgrund. Skolorna följer bostadsområdets utveckling eftersom det är enklare att byta skola än att flytta. Består till exempel stadsdelen av ett villaområde och ett höghusområde med mer resurssvaga invånare, försvinner eleverna från villaområdet från den lokala skolan om skolan ligger nära höghusområdet.

– Men motsatsen kan ske även om det är ovanligt. Är skolan placerad i villaområdet kan den bli en skola som elever från andra stadsdelar väljer.

Vad överraskade dig?

– De är just att reformen skapat så stora etniska och socioekonomiska skillnader mellan skolor. En annan sak är att de populäraste skolorna inte alltid är de som visar de bästa resultaten utan de som har den populäraste profilen. Samtidigt har vi en skoldebatt där resultaten utpekas som skolors möjlighet att locka elever. Min forskning visar att det inte är så enkelt att eleverna väljer skola efter hur framgångsrika skolorna är. När jag intervjuade politiker förvånades jag över deras brist på idéer om hur de ska tackla segregationsfrågan.

Samtidigt som de försvarar det fria skolvalet och inser att det leder till något ogynnsamt saknar de visioner om lösningar.”

Här kan man läsa om avhandlingen ”Den delade skolan – segregationsprocesser i det svenska skolsystemet”. Om denna står det bland annat:

”I början av 1990-talet genomfördes en valfrihetsreform som innebar att närhetsprincipen avskaffades och eleverna fick istället möjlighet att välja vilken skola de skulle gå i. I samband med detta införde flera kommuner också skolpengssystemet som ett sätt att öka valfriheten.

Reformen var kulmen på en process som innebar att det svenska skolsystemet gick från att ha varit ett av de mest offentligt dominerande och enhetliga skolsystemen i världen till ett system med en hög grad av valfrihet och konkurrens.

Den grundläggande frågan i avhandlingen handlar om hur skolornas närområde och elevers val av skola påverkar den etniska och socioekonomiska elevsammansättningen på skolorna i Örebro, det vill säga vad händer med skolan som mötesplats och arena för integration mellan elever med olika bakgrunder?

Med hjälp av Pierre Bourdieus kapitalteori och Torsten Hägerstrands tidsgeografiska synsätt introduceras begreppet spatialt kapital som används för att förstå elevers val av skola [spatial har med rummet att göra].”

Se Diane Ravitch om erfarenheterna från USA angående skolval och skolpeng och vad detta har lett till där. Trots att resultaten är så magra så pushar Obama för fler fria skolor! Ravitch skriver:

”När ‘friskolor’ startade i tidigt 1990-tal så lovade deras supporters att dessa skulle släppa lös en ny era av innovation och effektivitet. Nu finns det runt 5000 ‘friskolor’ i USA vilka tjänar 3 % av nationens elever och Obama-administrationen puffar för många fler.

Men löftena har inte infriats. De flesta studier på ‘friskolor’ erkänner att de kraftigt varierar i kvalitet. I en större utvärdering av ‘friskolor’ fann man att i jämförelse med vanliga offentliga skolor så fick 17 % av ‘friskolorna’ högre testpoäng, 46 % hade förbättringar som inte skilde sig från sina offentliga motparter och 37 % var påtagligt sämre.”

Likadant är det här angående skolfrågan inte bara från alliansen utan också från (s), utan att denna på allvar problematiseras.

I artikeln ”Skolvalet ökar segregationen” kan man läsa:

”Skolorna måste locka till sig elever för att överleva. Men elevernas val av skola verkar inte styras av skolornas pedagogiska förmåga eller höga medelbetyg utan snarare skolans rykte och det hänger i sin tur samman med området som skolan ligger i./…/

Diskussionen om vad som formar en skolas rykte och deras förmåga att locka till sig elever har kommit i skymundan i debatten som istället fokuserar på måluppfyllelse, betyg och hårdare tag i skolan./…/

Samtidigt visar Anders Trumbergs forskning att politiker upplever att föräldrarna, där de flesta är positiva till valfriheten, inte är beredda att ta konsekvenserna av valfriheten i form av till exempel nedläggning av de skolor som inte tillräckligt många elever väljer.

– Dessutom får tjänstemän och rektorer allt fler samtal från oroliga föräldrar. Det finns en viss desperation hos föräldrar över att göra rätt val och att komma in på rätt sorts skolor. Eftersom populära skolor snabbt fyller sina platser blir det viktigt att bo i rätt område [man vill röra sig i rätt kretsar eller snanare inte i fel, vare sig skolan är ‘bättre’ eller inte? Det gäller att tillhöra ‘gruppen’ och inte bli utanför? Inte att vara solidarisk och verka för allas bästa?].

– Problemen runt skolvalet har inga enkla lösningar. Politiker måste till exempel ha en helhetssyn där bostadspolitiken, skolpolitiken och socialpolitiken etcetera ingår. Boendesegregationen ligger i grunden för segregationen men elevers val av skola gör att även skolorna i allt större grad delas upp utefter elevernas socioekonomiska och etniska bakgrund.

– Jag hoppas att min forskning kan vara en väckarklocka för kommunerna.”

I artikeln ”Skolval segregerar mer än boende” kan man läsa:

”Rätten att fritt välja skola spär på segregationen i skolan mer än vad boendesegregationen gör. Det visar en ny avhandling.

– Det är lättare att byta skola än att flytta.”

Om man inte vill att ens barn ska gå med kreti och pleti, ja? Rädd att de ens ska förknippas med kreti och pleti, utan komma in i de rätta kretsarna så snart som möjligt. Se också Ett hjärta RÖTT om Nanny-branschen.

Och se slutligen Daniel Lind om att röra sig från ”rags to riches”, något som varit kännetecknande för Sverige och de skandinaviska länderna de senaste decennierna. Kanske har denna trend (med hög social rörlighet i Sverige) redan vänt nu under 00-talet (så att den redan har sjunkit på grund av ökande ojämlikhet i samhället))?

Tillägg 31 mars:

Se Martin Moberg i ”Om en föråldrad och icke fungerande skolpolitik á la Jan Björklund.”