Om sjukfusket och effekterna av ett alltmer segregerat samhälle…

4 november, 2010 § Lämna en kommentar

[Uppdaterad 5 november].

Artiklar, recensioner m.m. om sjukfusket och ”Kampen om sjukfrånvaron”. Oerhört intressant och väl värt att arbeta sig igenom.

Författaren till boken ”Kampen om sjukfrånvaron” statsvetaren Björn Johnson beskriver sig själv, på ett för mig befriande sätt, som en som har en ”rabulistisk ådra” och ”aningen monoman.”

Här kan man läsa om hans forskning på Malmö högskolas hemsida.

Han frågar sig i sin bok vilka konsekvenser problemformuleringsprocessen har haft för policyutvecklingen på sjukförsäkringsområdet – och i slutänden för människor som drabbas och inte minst om den s.k. arbetslinjen egentligen gynnas.

Han tror att en stor del av de åtgärder som genomförts under senare år grundats på bristfälliga beslutsunderlag. Och till följd av detta har åtgärderna utformats för att angripa fel problem.

Han skriver att han är helt övertygad om att vi behöver en tydligare och mer vederhäftig debatt om ohälsan, socialförsäkringarna och den svenska välfärden.

Ja, mer vederhäftiga debatter skulle behövas på en massa andra områden också.

Vänstra stranden har skrivit en bra och intressant recension om Johnsons bok i ”Den korporativa statens upprättelse?”, hon avslutar:

”Uppenbart för den politiskt initierade är att Johnson beskriver hur en stat som drar sig alltmer tillbaka, där man skiljer på mina och dina arbetsuppgifter in absurdum och där det är viktigare att upprätthålla förment neutrala handlingsrutiner också förlorar makten över den auktoritativa värdeallokeringen i samhället. Johnsons studie fogar sig – med sin djupgående och sorgfälliga undersökning – till en rad av studier som visar att de nyliberala idéer om staten (som anfäktat i stort sett alla partier sedan 1980-talet) inte förmår hantera de avgörande auktoritativa politiska frågorna i ett samhälle.

Björn Johnson har skrivit en viktig bok om svensk politik, om statens makt och om ideologiska vägvals betydelse också för till synes väldigt pragmatiska problem. Johnsons bok är en statsvetenskaplig studie i en tradition av studier som bidrar till en upplyst debatt genom väl genomförda undersökningar av relevanta samhällsproblem. Det är välkommet.”

Om problemformulering. Om korporativ stat. Se om ”korporativistiska tendenser i demokratiska system.”

Och vår regering har varit snabb med att genomföra vårdval, apoteksutförsäljning. Och vad har effekterna av friskoleboomen blivit? Skolverket har visat att ingen är vinnare i en segregerad skola:

”Införandet av det fria skolvalet i början av 90-talet, som sammanföll med en ökad boendesegregation, har gjort att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola. Därmed ökar skillnaderna i resultat mellan skolor. Elevernas sociala bakgrund får större betydelse och kamrateffekter och lärares förväntningar på elevernas prestationer får större genomslag.

– Ser man till betygen så har valfriheten gynnat elever på vissa skolor. Men de internationella kunskapsmätningarna visar att även de högpresterande elevernas resultat sjunker. Så det finns ingen tydlig vinnare, säger Lena M Olsson.

Skolverkets generaldirektör Per Thullberg understryker att det inte är myndighetens sak att ifrågasätta valfrihetsreformen.

– Vi kan föreslå förbättringar och själva bidra till att de genomförs. Kan vi garantera en likvärdig skola på en hög nivå åt alla elever har vi verkligen ett verktyg i kampen mot ett segregerat samhälle.

När kommunerna övertog ansvaret för skolan var ett syfte att resurserna skulle fördelas bättre.
– Men idag ser vi att fördelningen är ganska blygsam och bara marginellt fördelas efter behov, även i de mest utsatta områdena, säger Lena M Olsson.

I debatten efter Skolverkets rapport höjs krav på att åter förstatliga skolan. Per Thullberg har ingen bestämd uppfattning, men säger att det finns många frågetecken:
– Man måste ju veta vad man vill uppnå. Är det rimligt och effektivt om lärare är statligt anställda eller om staten ansvarar för alla verksamheter? Vilka vinster finns med det? Det blir lätt slagordsmässigt.

I klassrummet blir det allt vanligare med särlösningar, att elever grupperas efter kunskapsnivå eller stödbehov. För lågpresterande elever kan grupperingar medföra sämre motivation, dålig självkänsla och lägre lärarförväntningar. De går också miste om positiva kamrateffekter. I rapporten framgår att så mycket som 40 procent av grundskolans elever någon gång fått specialpedagogiskt stöd. Per Thullberg beskriver det som ett systemfel.

– Det är inget fel i att behöva särskilt stöd, men det kan omöjligt gälla så många. Då handlar det mer om skolans oförmåga att hantera elever med olika förutsättningar.

Rapporten visar att skolans särlösningar ofta blir permanenta och sällan utvärderas.
– Flexibla grupperingar är viktiga. Behöver en elev exempelvis lässtöd är det viktigt att stödinsatsen är begränsad och att eleven sedan kommer tillbaka till sin ordinarie klass, säger Lena M Olsson.

Med de nya läro- och kursplanerna som infördes på 90-talet skulle lärarna få mer friutrymme att forma undervisningen efter elevernas behov. Resultatet blev mindre lärarledd undervisning och mer elevarbete på egen hand. Per Thullberg menar att individualiseringen gått ‘alldeles för
långt’:
– Man har missbrukat begreppet genom att låta individanpassat bli detsamma som ensamarbete. Läraren måste återta befälet i klassrummet.

En individualiserad undervisning förutsätter ett synsätt där skolan har ett ansvar för att alla elever lyckas, i motsats till att eleven själv bär ansvaret för sitt lärande.”

Se olika åsikter om skolsegregationen.

Mer om förenklad debatt. Samt om segregerat boende och gated communities.

Se också ”Desinformation är högerns nya strategi. Lena Sommestad: obekväma sanningar ska tystas med massiva PR-kampanjer”, som avslutas:

”Låt mig instämma med Wilkinson och Pickett, som efter publiceringen av ‘Jämlikhetsbluffen’ uppmanade sina kritiker att i fortsättningen föra debatten i vetenskapligt granskade tidskrifter. När obekväma forskningsresultat ska prövas är vetenskapens etik och regelverk till god hjälp.”

Tillägg 5 november: Utredarna skriver om ”Handel med arbetstillstånd…” och Alliansfritt Sverige skriver också om ”Arbetstillstånd säljs av skojare” samt om ”Sjuka förpassas till socialbidrag”. Samt i ”Kan inte få sjukersättning oavsett hur sjuka de än är”.

Se Sveriges radio i ”1 500 nollklassas med nya sjukförsäkringsreglerna”:

”De som saknar sjukpenninggrundande inkomst, SGI, är hänvisade till socialbidrag. Det säger Gunnar Axén som är moderat och ordförande i Socialförsäkringsutskottet.

– De har försörjningsstöd som det yttersta skyddsnätet, precis som för alla andra. Det har de tillgång till, säger han.

I samband med att regeringen förändrade reglerna i sjukförsäkringen tog man bort det som kallas tidsbegränsad sjukersättning, i praktiken en slags tillfällig förtidspension.

Ofta var det unga människor med fysiska eller psykiska handikapp som fick den ersättningen. Det är den gruppen, som nu står helt utan ersättning från sjukförsäkringen.

Till och med september månad var det enligt Försäkringskassan drygt 1 500 personer som hade utförsäkrats, som inte hade någon SGI och som inte heller hade beviljats förtidspension.

För att kunna få socialbidrag måste man vara helt utan inkomster och tillgångar. Den som äger sitt hus eller har en sparad slant på banken kan alltså inte få försörjningsstöd. Hur många av de 1 500 utförsäkrade utan SGI som antingen får socialbidrag eller helt saknar försörjning är det ingen som för statistik över, säger Gunnar Axén.

– Det är svårt med statistik i de här fallen eftersom det rör flera olika myndigheter, som arbetsförmedlingen, försäkringskassan och i vissa fall kommunerna. Men några hundra, kanske upp emot ett tusental, enligt de bedömningar som har gjorts, säger han.

Den nya socialförsäkringsministern Ulf Kristersson vill inte kommentera den här frågan i dag. Hans pressekreterare bekräftar att reglerna för just den här gruppen ses över, men när och hur frågan ska lösas är alltså fortfarande oklart.

Under tiden kan de här människorna exempelvis bryta benen av sig eller drabbas av cancer, utan att ha rätt till sjukpenning. Och många av dem saknar alltså försörjning redan i dag. Men fast de nya reglerna klubbades igenom för mer än två år sedan, gick inte det här att förutse enligt Gunnar Axén.

– Det var nog svårt att förutsäga alla konsekvenser i alla dess delar. Och vi har följt sjukförsäkringsreformen sedan den infördes, och nu håller man också på med den uppföljning på departementen som vi har utlovat, säger han.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: