Svensk överklass bär sin obildning som ett smycke?

31 oktober, 2010 § Lämna en kommentar

Nej, är det konstigt om servicen blir sämre? Har vi nått gränsen för vad sänkt skatt och allmänna trygghetssystem ska gå ihop?

Ja, saknar Reinfeldt empati? En av flera iskalla, arroganta politiker?

Forskare undrar om sjukförsäkringen idag verkligen ger ett generellt standardskydd, se Tankar från Västanbäck.

Eliten (dock inte alla i den) slår sig för bröstet och tror att de står över allting, allt och alla och inte själva kommer att drabbas eller vara i behov av hjälp, allra minst från samhället? Eller tror de att de är mer värda denna hjälp och trygghet och tillgång till både det ena och det andra än vissa andra?

Ja, hoppas att det blir en het höst! Även medelklass, som ingenjörer som inser att de också sitter trångt  högerpolitikens Europa (och övrig värld), strejkar tydligen!

Göran Greider skriver i ledaren ”Rationellt att säga emot lärarlegitimationen”:

”I viss mening kan man se idén om lärarlegitimation som ett led i den allmänna tendensen att, som det heter, ge läraryrket högre status. En gång i tiden hade läraren en mycket hög status. Den yttrade sig framförallt i det faktum att ingen vågade säga emot honom eller henne. Det var tyst i klassen, men ofta också i huvudena på såväl lärare som elever. När statusen för läraren sjönk stod det i direkt proportion till att de antiauktoritära idealen i samhället växte sig starkare.

På senare år har statustänkandet kommit tillbaka. Det är den logiska följden av ett mer ojämlikt samhälle, för i sådana samhällen värderar människor varandra statusmässigt mycket mer. Alltså löser man ett problem – i det här fallet problem i skolan – genom att ge titlar och officiellt höjd status till en yrkesgrupp. Visst, det kan ibland vara bra./…/

Skolans huvudproblem idag handlar mer om dels bristande resurser, i form av alltifrån gamla och trasiga läroböcker till för litet personal. Och dels den tilltagande segregationen, när friskoleexplosionen slungar elever med olika bakgrund åt olika håll. Det som behöver uppvärderas är i själva verket skolvärlden i sin helhet.
Eleverna status är exempelvis för låg, om man nu ska använda det språkbruket.
Det yttrar sig i att elevens skolmat knappt får kosta något alls, att elevens läroböcker är för gamla och att eleven värderas efter vad han eller hon har för förmåga att hantera en skrivning (resultat från en skrivning är i hög grad en värdering av elevens förmåga att hantera själva skrivningen, inte kunskaperna).

Därmed inte sagt att det bara är nackdelar med lärarlegitimation. Men den skoldebatt som dominerar är kusligt ensidig. Det är rationellt att säga emot.”

Det är fler som tycker att skoldebatten är för ensidig/endimensionell.

Och Bo Degerman skrev i recension av Nils Petter Sundgrens bok ”Inte bara bio” (Norstedts):

”Nådig är Nils Petter Lundgren inte heller mot dagens moderater. För att vällustigt citera:

‘Näringslivets folk uppmanades att vara med och subventionera svensk kultur. Men människorna i detta yllade näringsliv är knappast mer kulturintresserade än den genomsnittlige svensken. Han understryker sna ord från 1973:

‘Den svenska överklassen bär sin obildning som ett smycke.’/…/

Varför påverkar inte god konst när allt annat, reklam och idrott och propaganda till exempel, påverkar oss? God konst lär oss känna andra och oss själva: det där Gunnar Ekelöf skrev om att boskap hos dig finns också hos andra, om att botten i dig är botten också hos andra.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: