Vi vet priset på allt (vet vi det verkligen?), men inte värdet på något…

29 september, 2010 § Lämna en kommentar


Klicka på bilden för att göra den större och lättare läsbar.

Göran Greider I dagens ledare “Europeisk idépolitisk väckelse”:

”Såväl Gabriel som Miliband – som båda symtomatiskt nog har ett förflutet som miljöministrar – drev hårt och med intellektuell skärpa frågorna om social jämlikhet.

Miliband talade om sitt krav på ansvarstagande – från de övre skikten i samhället men också från fackföreningarna./…/

Konkret handlade hans tal mycket om att bekämpandet av budgetunderskottet inte får bli det enda överordnade målet – då trycks landet än djupare ner i problemen./…/

Vi vet priset på allt, men inte värdet på något./…/

Nu är frågan bara om svensk socialdemokrati vågar förnya sig idépolitiskt bortom den högeragenda som gäller.

Förnyelse har i svensk debatt blivit närapå liktydigt med högervridning.

Miliband och även Gabriel tycks vara på väg att hitta förnyelsens formler i den motsatta riktningen.”

Robert Sundberg i ledaren ”Glöm alliansregeringen!”:

”Glöm alliansregeringen som styrde 2006 till 2010. Den finns inte mer eftersom den förlorade valet.

De borgerliga regeringspartierna tappade ju fem mandat och sin majoritet i riksdagen. Det gör att vilken regering, eller regeringar, som än kommer att styra de närmaste fyra åren så blir det något annat än den gamla Reinfeldtregeringen under fyra år.

Som läget är nu i riksdagen kan moderatledaren Fredrik Reinfeldt bara leda en minoritetsregering. Så är det om han insisterar på att den regering han är beredd att leda bara ska bestå av dagens fyra regeringspartier. Han ställs därmed på hårda prov hur han ska klara det läge som det innebär att minoritetsregera.

Reinfeldt måste antingen lägga fram förslag i riksdagen utan att i förväg förankra dem med andra partier.

Han får då räkna med att förslagen röstas ned i riksdagen och andra förslag än regeringens röstas igenom.

Det skulle innebära en rad förödmjukande nederlag för regeringen och att den i vissa fall måste genomföra en annan politik än den egna./…/

Minoritetsregeringar som består av flera partier brukar ha svårt att göra kompromisser med andra partier eftersom de har kompromissat inbördes.

Den kommande tidens regerande kommer därmed automatiskt att utsätta Reinfeltregeringen för större påfrestningar än de gångna fyra åren då den hade majoritet i riksdagen./…/

En regering bestående av partier från båda blocken, exempelvis MP, FP och C, skulle ha störst handlingsfrihet nu.

Den hade, även om den i sig är en koalition, kunnat stödja sig ömsom på Moderaterna, ömsom Socialdemokraterna för att få majoritet.

En sådan regering hade passat bra ihop med svensk historia och författning.”

Se också artikeln ”Försäkringskassans anställda mår dåligt på jobbet.”

Kildén & Åsman skriver om att ”Europas arbetare demonstrerar.”

Om moderater som inte ville att extra resurser skulle sättas in för att människor i Hallonbergen skulle gå och rösta. Ja, allmän rösträtt var borgerlighetens största misstag någonsin! Medellösa eller kvinnor fick inte rösta förr, nej! Hur vore det om man lockade folk att rösta om man kan få dem att stanna hemma??

”Himla orättvist om man skulle förlora för att folk gick och röstade!”

som en kommentator skrev.

Rosmarie Södergren skriver i ”Moderaterna bekräftar att syftet med skattesänkning är att sänka lönerna” om en agenda som inte är öppen och om dåliga förlorare som nu kräver omval, ett omval som (s) kanske kunde ha krävt 2006. Och som också Aftonbladet späder på om (se länkningen).

Ja, den välmående medelklassen har mutats.

Tillägg 30 september: se Ali Esbati om den mediala dagordningen.

Journalistikprofessor Jesper Strömbäck har i sin forskning visat en tilltagande tendens till att beskriva politiken i termer av spel [se t.ex. detta av Strömbäck].

Det är enkelt att se att en sådan beskrivning har varit gynnsam för högern, som har velat fokusera på sådant som ‘enighet’ och personligt ‘förtroende’ snarare än politikens resultat (som att ‘utanförskapet’ [utslagningen skulle jag vilja kalla det!], ökat och sjukförsäkringen närmast kollapsat).

Vi kan se att de frågor som politiska journalister intresserade sig väldigt mycket för i valrörelsen 2010 var tydligt inriktade på ett smalt socialt skikt: fastighetsskatt (det rödgröna förslaget skulle innebära höjning för ca 0,5 % av hushållen), förmögenhetsskatt, RUT-avdrag. Och vi skulle kunna analysera långt fler utlåtanden än de som kom från organiserat folkpartistiska ‘retorikexperter’.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: