Försåtlig hantering av sanningen om sjukförsäkringen – påståendet att om oppositionen vinner valet så skulle det betyda återgång till det förra systemet är ett riktigt bottennapp. Varken sjukdom eller arbetslöshet är orsakade av välfärdssystemen…

2 september, 2010 § 1 kommentar

Läkaren Ingegerd Wahl om de två moderata riksdagsmännens  Ulf Bergs och Gunnar Axéns (de hon kallar BA) debattartikel igår (se föregående bloggpostning ”Vad sker bakom det som synes ske? Arrogant och självtillräcklig maktfullkomlighet”). Hon skriver att…

”… de slirar på sanningen för att få fram sitt budskap./…/

Om det vore någon reda så skulle de rikta sin kritik antingen mot kassans beslut eller mot Alliansens regler!”

Och hon skriver vidare…

”Till sist, påståendet att om oppositionen vinner valet så skulle det betyda återgång till det förra systemet är ett riktigt bottennapp.

Det finns inget i oppositionens planering för sjukförsäkringssystemet som tyder på det.

Däremot ämnar oppositionen ta bort det rigida system som Alliansen infört, nämligen att det är almanackan och inte patientens sjukdomsbild som styr vad som ska hända efter tre respektive sex månaders sjukskrivning.”

Och Anne-Marie Lindgren, utredningschef från Arbetarrörelsens tankesmedja, påpekar att:

”Rimliga ekonomiska ersättningar från a-kassa och sjukförsäkring inte på något sätt står i motsats till satsningar på att få folk tillbaka i arbetslivet.

Däremot är sänkta ersättningar inte någon som helst lösning på problemet med långtidssjukskrivningar och långtidsarbetslöshet, eftersom ingenting av detta orsakats av välfärdssystemen.”

Och folkpartiet sviker sin tidigare linje om generell välfärd.

Se vad ekonomen och statsvetaren Daniel Lind skriver i arbetarnas tankesmedjas snabbanalys nr 5 ”Industriarbetarna förtjänar en ny regering” om att…

”Bakom det nymoderata språkbruket om det nya och enda arbetarpartiet döljer sig en tydlig industrifientlig och antifacklig agenda.”

Se ”Tjänstesamhälle – klassamhälle” samt ”Påstående: Privatiseringar pressar kostnaderna. Myt eller verklighet?”

Thomas Bodström skriver från USA om moderater och republikaner:

”… medan Obama har kämpat och lyckats ta ett första steg mot en allmän sjukförsäkring så pågår ett arbete i en annan riktning i Sverige. Där har regeringen tagit fasta på principen som försvaras så stenhårt av republikanerna här, nämligen en sjukvård som inte bygger på behov utan på hur mycket man kan betala eller vilken försäkring man har.

Men republikanerna låtsas inte som om de menar något annat. De försöker inte hyckla som de svenska moderaterna, som konstant säger en sak och gör något annat.”

Kennet Andersson skriver på Ledarbloggen om ”RUT en kolonial ordning”:

”Vad vet du om din städerskas barn? Det frågade SVT:s Uppdrag granskning igår och visade ett reportage om hur det välbärgade Europa utnyttjar det fattiga./…/

En av kvinnorna i reportaget berättade att hon inte längre kan få sin tidigare regelbundna ledighet och åka hem – därför att kunderna, de som får sin städning till hälften betald med skattepengar, begärt att ledigheten ska dras in.

Det är säkert skönt att få ett handtag i hemmet och kunna öka sin egen ”livskvalitet”. Men i det Europa som nu är och rakt genom EU:s vackra gemenskapstanke drar en iskall vind av ett slags inre kolonialism. Och RUT:s livspussel läggs inte sällan på socialt snusk.”

Och Anne-Marie Lindgren undrar ”Behövs verkligen RUT” (ja, överklassproblem styr valdebatten?)

”Någonstans säger det något om tidsanda och debattklimat att detta speciella behov, behovet av städhjälp, lyfts fram framför alla andra behov och framställs som det mesta angelägna familjepolitiska kravet alla kategorier.

RUT-avdraget utnyttjas av sådär en två procent av hushållen – siffrorna för förra året var 1,3 procent, men det har nog ökat något sedan dess.

Men det tar en enorm plats i den politiska debatten. Givetvis tog det upp i TV-utfrågningen av Mona Sahlin, och någon vecka dessförinnan hade vi kunnat ta del av den vanliga typen av glädjekalkyler över avdragets effekter får jobbet, och de vanliga kommentarerna om detta avdrags stora betydelse för att få barnfamiljernas livspussel att gå ihop.

Hela debatten är en illustration till begreppet ’hegemoni’ – dvs. hur debatten styrs av vissa infallsvinklar, och intressena hos vissa grupper som har makten över debattens dagordning.

[se tidigare inlägg om att söndra och härska genom att spela ut människor mot varandra. Är det något bland annat politiker lärt sig tidigt?].

För de som driver debatten om RUT är, oförnekligt, personer vars egna livsvillkor är sådana att de tycker avdraget är viktigt – och personer som samtidigt har tillgång till den offentliga arenan

[dvs. kan göra sina röster hörda, har de kanalerna och de kontakterna och backas upp av media. Ja, överklassproblem styr valdebatten, se länk ovan. Och ja, medier är också en överklass som väljer vad som ska rapporteras].”

Annonser

§ Ett svar till Försåtlig hantering av sanningen om sjukförsäkringen – påståendet att om oppositionen vinner valet så skulle det betyda återgång till det förra systemet är ett riktigt bottennapp. Varken sjukdom eller arbetslöshet är orsakade av välfärdssystemen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Försåtlig hantering av sanningen om sjukförsäkringen – påståendet att om oppositionen vinner valet så skulle det betyda återgång till det förra systemet är ett riktigt bottennapp. Varken sjukdom eller arbetslöshet är orsakade av välfärdssystemen…reflektioner och speglingar II....

Meta

%d bloggare gillar detta: