Ojämlik fördelning av makt, pengar och resurser har negativa konsekvenser för människors hälsa både globalt OCH nationellt…

20 augusti, 2010 § Lämna en kommentar

Se rapporterna “Closing the gap in a generation – health equality through action on the social determinants of health” (från 2008, en lång publikation) och “Far society, Healthy Lives” (från 2010, en ganska kort publikation).

Denny Vågerö skriver i artikeln ”Hälsoklyftor ett hot mot samhället”:

”Globalt och nationellt växande hälsoklyftor kan ses som vittnesbörd om ett långsiktigt ohållbart samhällssystem; ett problem av samma typ som klimatproblemet eller finanskrisen.

Sverige låg förut i främsta ledet när det gäller en bred politik för folkhälsa.

Det gäller inte längre.”

Se också denna artikel ”Den sociala ohälsan”:

”Länge levde föreställningen att Sverige hade utjämnat de sociala skillnaderna i fråga om ohälsa. I dag finns det vetenskapliga belägg för motsatsen.

Hälsan är ojämnt fördelad mellan samhällsklasser. De flesta sjukdomar är vanligare bland de socialt missgynnade.

Visserligen finns det undantag från regeln. Cancer är totalt sett ungefär lika vanligt hos kroppsarbetare som hos övriga. Tjocktarmscancer, malignt melanom och bröstcancer hos kvinnor är vanligare i högre samhällsklasser. Men detta är som sagt undantag.

– I lägre samhällsklasser är förtida död vanligare än i högre, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.

– Den ökade dödligheten gäller både spädbarn, barn och vuxna. De som är sämre ställda uppger också sämre hälsa, mer symtom och fler sjukdomstillfällen än högre samhällsklasser. Ju lägre samhällsklass desto större ohälsa./…/

– Just nu tycks många ha en överdriven tilltro till ärftliga förklaringar till ohälsa. De glömmer samspelet mellan arvet och miljön, inbegripet de sociala faktorerna.

Genetiken kan till exempel inte förklara varför svenskarnas medellivslängd har ökat så enormt under 1900-talet. Vår arvsmassa är ju i stort sett densamma som för hundra år sedan.

Snävt synsätt


Ett lika snävt synsätt har präglat hälsopolitiken, anser Denny Vågerö.

– Det förebyggande hälsoarbetet blir ineffektivt om det riktas enbart mot hälsoskadligt beteende – som om våra handlingar vore helt oberoende av vår sociala situation. Men man kan knappast förmå folk att ändra sitt beteende om man bortser från den sociala situation och livsstil som kanske orsakar eller åtminstone främjar beteendet.

– Hälsan hos de bäst ställda ger oss en fingervisning om hur friska även de övriga skulle kunna bli.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: