Minskande social rörlighet i Sverige och ökande skillnader? Om (ny)liberaliseringens effekter på möjligheterna att röra sig ”from rags to riches”, den s.k. ”amerikanska drömmen” samt om förenklad opinionsbildning…

8 augusti, 2010 § Lämna en kommentar

[Tillägg efter lunch]: Först och främst

Inget är ödesbestämt – det är en fråga om politik.

Världen är inte så enkel som somliga vill göra gällande.

Daniel Lind påpekar i sin bok ”Mellan dröm och verklighet – Frihet och livschanser i framtidens Sverige” (se också tidigare postning om denna) att friheten för bröder födda under andra halvan av 1940- talet  samt under 1950-talet ökade vad gäller att göra klassresor jämfört med den äldre generationen (och alla äldre generationer).

Han menar att denna ökade frihet berodde på de genomgripande skolreformer som då genomfördes, vilka innebar att (s. 29)

”… fördelningen mellan antalet skolår förändrades mellan olika grupper i samhället.”

Det var den s.k. enhetsskolan som infördes då, vilken innebar att alla fick chans till samma utbildning oberoende av bakgrund. Rörligheten över klassgränserna ökade till följd av detta.

Dvs. samma skolchanser hade en genomgripande effekt på möjligheten att röra sig mellan (de sociala) klasserna.

På sidan 31 skriver Lind om forskning som visat att den sociala rörligheten har minskat i Storbritannien för dem som föddes 1973 jämfört med dem som föddes 1958 (här ser vi effekterna av Thatcherepokens politik och nyliberaliseringen!!!):

”Förklaringen till detta anses vara att reformeringen av utbildningssystemet [där, under och efter Thatchereran] missgynnat barn som har växt upp med ekonomiskt svaga föräldrar samtidigt som inkomstskillnaderna ökat [det har blivit ökade skillnader vad gäller de ekonomiska resurserna igen där i olika familjer och det påverkar barnens framtid har forskning visat och Lind visar på denna forskning].”

På samma sida skriver Lind också att forskning visat att USA är det minst socialt rörliga landet i västvärlden (hans bok avslutas med omfattande hänvisningar till de fakta han använder). Föds man in i en klass så blir man kvar där, något som framförallt gäller gäller dem med lägsta OCH med högsta inkomsterna. De som vuxit upp i de mest välbärgade förhållandena riskerar i liten grad att falla och sannolikheten att de i de lägsta ska göra en klassresa är låg.

Det är också ett av de länder (tillsammans med bland annat Storbritannien) där ojämlikheten mellan människor är störst. Här ser vi OCKSÅ effekterna av nyliberaliseringen (Reagan)?

Vad Lind visar är att i vårt påstådda ”valfrihetssamhälle” (vad för ”valfrihet” har vi i gemen egentligen? Och vilka är det som egentligen har valfrihet?) så betyder ens bakgrund allt mer. Och han befarar att vår bakgrund kommer att betyda ÄNNU mer i det samhälle som verkar skapas.

Om det är en familj med resurser i form av förmåga (i form av utbildning), pengar och tid att ta till sig information. Om man har pengar att betala för barnens utbildning till exempel kan få allt större betydelse osv. Och framförallt kan bristen på resurser (ekonomiska, utbildningsmässiga, tidsmässiga) i familjer missgynna vissa barn! Så förutsättningarna kommer med den bedrivna politiken att minska.

Men denna politik är INTE ofrånkomlig; man skulle kunna bedriva en annan politik som verkligen ger ALLA samma chanser (och alltså skulle innebära verklig konkurrens och inte en minskad snarare, vilket jag tror kan bli resultatet av den politik som bedrivs och är kanske också avsikten kan jag inte låta bli att undra: borgarna vill helst inte konkurrera även om de retoriskt pratar om konkurrens. Liberalerna anser att barn ska lyda och hålla tyst!? Undra på om de gör uppror när de gör uppror!? Se länken).

Frågan är om de som växer upp (och kommer att födas och växa upp i framtidens Sverige) kommer att få samma möjligheter att utveckla sina förmågor och talanger eller om dessa möjligheter kommer att förbehållas de privilegierade? Jag undrar hur reell individernas ”frihet” egentligen kommer att bli och redan nu är.

Jag undrar om de som växer upp i ”privilegierade förhållanden” (och stabilare förhållanden) med allehanda resurser är ”vinnarna” – återigen (och jag undrar om de är vinnare heller, som född i en familj där alla är väl utbildade, med välutbildade föräldrar och relativt goda ekonomiska förutsättningar)?

Om dörrar inte helt enkelt stängs för dem med små och kanske inga resurser, med få undantag, där enstaka särskilt företagsamma jobbar sig upp enormt (men den sociala rörligheten i USA är en av de lägsta i västvärlden, tron att alla kan jobba sig upp från att ha startat med tomma händer är falsk har det visat sig)?

Tar vi som land tillvara alla våra olika förmågor i det segregerade samhälle som är på väg att skapas av våra politiker? Gynnar detta egentligen någon (eller YTTERST få)? Gynnar det ens samhällsekonomin, även om så påstås av vissa (som har intresse av att konkurrensen minskar) undrar jag ironiskt?

Lind visar också att i länder med stora inkomstskillnader så är den sociala rörligheten mindre och hänvisar också till det Richard Wilkinson och Kate Pickett har visat i sin forskning (se deras bok ”The Spirit Level – Why Equality Is Better For Everone” eller ”Jämlikhetsanden” på svenska).

Att ojämlikheten slår inte bara mot de lägsta klassernas hälsa, utan mot alla i dessa samhällen, även de rikastes hälsa Dessutom är kriminaliteten högre, läskunnigheten lägre där (skillnaderna i tillgång till bra och jämlik/lika skolutbildning slår igenom i dessa länder) osv.

Han skriver vidare att politiken innebär att allt fler beslut ska fattas vid köksbordet och menar att detta missgynnar, och kommer att missgynna, vissa barn. Och förmodligen missgynnar detta hela samhället i slutänden, även samhällsekonomiskt, något han också kan belägga med forskning som gjorts.

Och detta är ju exakt det vi ser i dagens skolpolitik inte minst. Dörrar stängs tidigare, och det kommer att innebära (om det inte redan gjort det) att vissa barn gynnas och inte minst andra barn missgynnas i det samhälle som nu skapats och kommer att skapas än mer.

Nej, barn väljer ju inte vilken familj de föds in i. Så om de som hyllar individens frihet verkligen menar det de säger sig mena skulle de se till så att varje barn som föds verkligen får samma möjligheter och chanser att leva det liv de vill leva, skapa det liv de vill, utveckla sina förmågor och talanger, leva ett liv där deras resurser inte snöpts på grund av uppfostran och bakgrund.

Dvs. de borde vara intresserade av att skapa sådana uppväxtförhållanden så att varje individ som föds kan ta tillvara sin hela potential om det är möjligt och verkligen har friheten att göra så!

Men vill de verkligen detta? Menar de verkligen det de säger? Bryr de sig verkligen om andra och deras frihet eller bara om sig själva och sin egen frihet?

Ett samhälle med verklig frihet borde vara ett samhälle med samma frihet för ALLA!?

Det finns hur mycket som helst att blogga om i denna bok, kanske gör jag det vidare…

Slutligen se OECD-rapporten ”Growing Unequal? Income Distribution and Poverty in OECD Countries” (2008), översatt blir det ungefär ”Ökande ojämlikhet? Distribution av inkomster och fattigdom i  OECD-länder.”

Kommentar: det är märkligt att denna OECD-rapport fått så litet genomslag i svensk media, jämfört med tidigare OECD-rapporter – som predikat ojämlikhetens välsignelsebringande effekter!

Se också “Journal Issue: Opportunity in America – Summary” eller ”Möjligheter i Amerika – summering” från “The Future of Children – Providing research and analysis to promote effective policies and programs for children” eller ungefär ”Barnens framtid – om att tillhandahålla forskning och analys för att främja effektiv politik och program för barn.” Fast vår nuvarande (liberala!!!) skolminister bryr sig ju inte om forskning, utom bara viss.

Allra sist se “Could the rising income gap herald another meltdown?” eller “Kan de ökande inkomstskillnaderna förebåda en ny krasch?”

Aditya Chakrabortty skriver i  tidningskommentaren ”What the £35,000 cocktail taught us- The wealth gap isn’t just a moral issue. If we don’t sort it out we’re heading for another meltdown” vilket ungefär blir ”Vad 35 000-punds cocktailen lärt oss  – Välståndsgapet är inte bara en moralisk fråga. Om vi inte reder ut det så kommer vi att styra mot en ny [ekonomisk] krasch.”

Se också boken “Fault Lines: How Hidden Fractures Still Threaten the World Economy” eller ungefär ”Felaktiga vägar: hur gömda sprickor fortfarande hotar världsekonomin” av Raghuram G. Rajan från Princeton University Press. Om boken kan man läsa:

“Rajan shows how the individual choices that collectively brought about the economic meltdown–made by bankers, government officials, and ordinary homeowners–were rational responses to a flawed global financial order in which the incentives to take on risk are incredibly out of step with the dangers those risks pose.

He traces the deepening fault lines in a world overly dependent on the indebted American consumer to power global economic growth and stave off global downturns.

He exposes a system where America’s growing inequality and thin social safety net create tremendous political pressure to encourage easy credit and keep job creation robust, no matter what the consequences to the economy’s long-term health; and where the U.S. financial sector, with its skewed incentives, is the critical but unstable link between an overstimulated America and an underconsuming world.

In Fault Lines, Rajan demonstrates how unequal access to education and health care in the United States puts us all in deeper financial peril [fara], even as the economic choices of countries like Germany, Japan, and China place an undue [otillbörlig] burden on America to get its policies right.

He outlines the hard choices we need to make to ensure a more stable world economy and restore lasting prosperity.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: