Tillgång och efterfrågan, om moral, att slå sig för bröstet och förakt för svaghet…

24 april, 2010 § Lämna en kommentar

[Uppdaterad med länkar till två artiklar ur Dalademokraten 25 april].

Snabb- och kortbloggning. Min pojkvän i USA frågade mig litet provocerande när jag berättade, med ganska stor ironi, att det är brist på personer inom en av de yrkesutbildningar jag har (inte det jag jobbar inom sen en massa år), men ändå syns inte detta i lönekuvertet alls (och när jag har extraknäckat, på obekväm arbetstid, inom det har jag inte begärt enormt mycket betalt):

”Hur kommer det sig att det finns så enormt många advokater i USA som tjänar storkovan, men hantverkare som det kanske är OERHÖRT ont om lever nästan på fattigdomsgränsen!?”

Tja, hantverkaren kanske inte är så bra på att tala för sig? Så han/hon kan ha det bättre!?

Och så en spontan tanke angående artiklar i ETC om ”utanförskap”, bland annat ”Fler jobb blev fler bidrag” (hittar inte ”Högern har ordet. Det borgerliga språket används även av vänstern”):

Vad handlar begreppet ”utanförskap” om? Vad säger det? Säger det mer om samhället än om individen? Om ALLA verkligen inkluderades och sågs om värdefulla skulle vi inte resonera i termer av utanförskap? Under detta begrepp finns förakt för svaghet och inte så litet moraliserande, inte minst från många i ledande ställning (läs kommentar nummer 1 till den länkade artikeln).

Jag skulle vilja länka till och citera ur recensionen ”Skönt att slippa vara flexibel. Livet som pensionär både tillgång och nedgång” (av Merete Mazarellas bok ”Resa med rabatt. Om konsten att vara pensionär”) och artikeln ”Se upp för pesten!” i kulturdelen i DD när dessa finns på webben, men som i korthet handlar om vår syn på pensionärer (här kan man kanske också tala om utanförskap?) samt den senare om Johan af Donner och vad hans agerande är symtom på.

”Kan ett samhällsklimat förvärra situationen för människor med dålig moral och inre psykiska defekter?”

undrar Ulf Lundén. Och han forsätter:

”Ja, självfallet. Den högsta kasten är finanshajar och börsmäklare. De sätter ribban för den marknadsfundamentalism som härskat i decennier.

Alla dras med i dansen runt guldkalven.

Lycksökarna är många. En del avslöjas – andra inte.

Kulturprofilen Tage Danielsson sade på sin tid följande:

’Samhällsmoralen gror ur gräsrötterna, och gör den inte det beror det bara på att den har gödsats med för mycket skit från ovan.’”

Och apropå USA och alla advokater, människor stämmer varandra till höger och vänster. Läkare till exempel är tvungna att ha dyra försäkringar för att skydda sig. Vad kostar allt detta? Är detta samhällsekonomiskt? Vad slags samhällsklimat?

I veckan blev vi informerade kortfattat om nya läroplanen som ska klubbas, Gy11, där bland annat entreprenörskap ska bli ett ämne.  Det är väl gott och väl, men hur är villkoren för småföretagare?

Blir det som i USA, där man värnar om storföretagen? Och handlar det bara om att göra storkovan, inte få inkomster som det är rimligt att leva på? Är det det viktigaste i livet att tjäna mer än man någonsin behöver? Eller vad är viktigt här i livet?

Önskar jag kunde citera ur recensionen ovan om rollen som kund (inte individ eller människa), om kämpandet för att lägga till ytterligare meriter i CV osv.

Se bloggningen ”Får vi flerPeter Englund i framtiden?”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Tillgång och efterfrågan, om moral, att slå sig för bröstet och förakt för svaghet…reflektioner och speglingar II....

Meta

%d bloggare gillar detta: