Nyliberalismen och dess effekter i skola – och i samhälle…

7 april, 2010 § Lämna en kommentar

Jo, som sagt, apropå bild ett ovan:

”Landets äldre lär dessutom [och inte minst] få räkna med att drabbas när välfärden berövas sina inkomster genom Anders Borgs skattesänkarpolitik.”

I ”Obama vill tvinga skolor byta ut lärare” kan man läsa:

”Barack Obamas förslag utgör en översyn av Bush-administrationens kampanj ’No child left behind’ där fokus låg på tester, konkurrens och valfrihet [samma retorik som i Sverige!!!] med skolcheckar [det som motsvarar vår skolpeng] som ett viktigt inslag.

Lärarfacket American Federation of Teachers (AFT) protesterade mot förre presidenten George W Bushs linje, som man ansåg var ensidig och ytlig./…/

AFT anser att nivån i skolan inte kan höjas genom att avskeda lärare. I stället krävs
modern skolforskning och lärarutbildning och en politik som motverkar de ökande klyftorna i samhället.”

I ”Ökad konkurrens gav ojämn kvalitet – Ligger det fria skolvalet bakom försämrade skolresultat? En stor kulturgeografisk studie ska svara på frågan. Bo Malmberg leder arbetet. Elever med olika förutsättningar skiktas upp mellan olika skolor, säger Bo Malmberg” kan man läsa:

”Han [Malmberg] och hans två forskarkolleger Eva ­Andersson och John Östh har precis påbörjat ett stort forskningsprojekt om skolval och segregation, med pengar från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Liksom flera andra forskare har Bo Malmberg upptäckt att all skolpolitik inte vilar på vetenskaplig grund.

Nu ska han försöka ta fram vetenskapligt belagda fakta när det gäller vad som egentligen är på gång i det svenska fullskaleexperimentet med fritt skolval och fristående skolor.

Vad är det som håller på att hända?

— Det som händer nu är att skillnaderna mellan skolors resultat ökar alltmer, samtidigt som det genomsnittliga skolresultatet i landet sjunker. Skillnaderna är störst i regioner där det bor många med utländsk bakgrund. Det är detta som vi ska försöka finna förklaringar till./…/

— Det finns begränsat med svensk forskning som studerar segregation, etnicitet och skolresultat. Nu kan vi använda data på en detaljnivå som inte studerats tidigare. Det är uppgifter från Pisaundersökningarna och från den stora svenska databasen Place. Den innehåller avidentifierade uppgifter från 1990 och framåt om alla svenska elever, deras bostadsområden och skolresultat

Många hävdar att det är boendesegregationen som ligger bakom de ökande skillnaderna mellan skolors resultat. Håller du med?

— Det räcker inte som förklaring. Mycket talar för att det är det fria skolvalet som ligger bakom. Vi har gjort ett experiment med hjälp av vår databas där uppgifter finns om elevers resultat, bostadsområde och vilken skola de faktiskt går i. Vi har i experimentet på papperet flyttat elever som bor i samma område till områdets skola. Då visar det sig att skillnaderna i resultat mellan dessa skolor är rätt så liten.

— Det betyder att det inte är boendesegregationen som är huvudorsaken till de ökande skillnaderna mellan skolors resultat, som också visat sig under 2000-talet.

Vad kan det fria skolvalet föra med sig?

— Elever med olika förutsättningar skiktas upp mellan olika skolor. Och det påverkar skolornas resultat. Det finns forskning från USA som visar att det finns en brytpunkt kring 50 procent.

När andelen elever från socioekonomiskt mer utsatta grupper blir 50 procent eller mer i en skola så försämras resultaten för alla elever och mest för de svagaste eleverna.

— Det stämmer också  överens med resultaten från Pisa. Det är en hypotes som vi har med oss i vår forskning./…/

… de som väljer en centralt belägen fristående skola kommer inte från de utsatta områdena, utan från medelklasshem i hela stan. Barnen till socialbidragstagarna går kvar i de skolor som ligger där de bor./…/

Vad tycker du om den i Sverige förda skolpolitiken?

— Det fria skolvalet och de fristående skolorna skulle leda till förbättrade resultat genom ökad konkurrens, hävdade man när reformerna genomfördes. Men det har vi inte sett något av.

— Skolvalsreformerna har inte lyckats leverera bättre resultat utan sämre, och dessutom större skillnader.

[dvs. prestationerna rent allmänt har sjunkit, trots att man kan få välja skola. Skolprestationerna var i genomsnitt bättre FÖRR!!! Är barn idag mindre intelligenta? Eller är det andra faktorer än skolval som spelar in?]

Det borde ha ingått i diskussionen inför reformerna att de skulle kunna leda till ett skolsystem med ojämn kvalitet.

— Nej, det är absolut inte för sent att ta tag i problemen. Man måste återigen börja se på skolan som ett samhällsuppdrag och inte bara som en fråga om föräldrars valmöjligheter [barnens behov då?? Handlar detta egentligen om föräldrars behov, eller är det dem det borde handla om?].”

Se Bo Malmbergs blogginlägg ”Raka rör.”

Se också ”De osynliga. Lo Kauppi: ’Vill vi vårda eller vill vi straffa?’”:

”Lo Kauppi skräms av den utveckling hon ser inom kriminalvården. De senaste 30 åren har det bara blivit hårdare och hårdare, säger hon.

– Livstidsstraffen har ökat med 220 procent. I  början av 70-talet fanns 12-15 livstidsdömda, nu har vi 157. Straffen har ökat trots att brotten i samhället enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) inte har det. Fler och fler rättigheter har tagits ifrån fångarna.

– Säkerhet går före vård, det är tydligt.

Varför ska man satsa mer på vård?

– Antingen så kan man tänka egoistiskt, att man inte vill bli nedslagen av en psykiskt sjuk människa som kommer ut efter att ha blivit straffad och kränkt i fem år. Eller så kan man tänka ekonomiskt, det är otroligt dyrt att bygga elstängsel för 25 miljoner och ett högsäkerhetsfängelse för 750 miljoner, istället för att satsa på psykiatri, vård och forskning.

Varför tror du att det ser ut som det gör i dag?

– Jag tror att det är ett väldigt kortsiktigt tänkande för att få väljare. Det bygger på rädsla. Utan att egentligen lyssna på Kriminalvården kommer politikerna med nya direktiv.

Man skrämmer upp folk med Englas mördare och Hagamannen. Jag förstår att många blir rädda och vill att man ska låsa in dem och slänga ­nyckeln.

Men man tänker inte ett steg längre: är de inte lika farliga när de kommer ut?”

Och se Robert Sundberg i ledaren ”Borgerligt valgodis i påsk”:

”Dessa borgerliga vallöften, spridda över flera dagar för att ge maximal effekt i massmedierna, är saker som släpps i förväg ur regeringens vårbudget som kommer i mitten av april.

Om regeringen under tre veckor innan budgeten läggs fram för riksdagen släpper nyheter ur den får man bra med uppmärksamhet. Så gjorde borgarna hösten 2008, vilket gav dem uppmärksamhet och framgång i väljarkåren./…/

När borgarna hösten 2009 försökte upprepa tricket att släppa nyheter ur höstbudgeten gick det inte lika bra som 2008. En orsak var att medierna och oppositionen var förberedda och granskade, respektive agerade, bättre än föregående år./…/

Under fjolåret var ju den ekonomiska utvecklingen negativ, likt när borgarna regerade förra gången och i slutet av 70-talet./…/

Trots att de borgerligas regeringspolitik på a-kassans och skatternas område, med höjd avgift och sänkt ersättning i den förra och avdrag för dem som arbetar gällande den senare, har arbetslösheten ökat. På ett år har den stigit från 6,7 procent till 9,5 procent. Ökningen motsvarar 124 000 personer. Antalet arbetslösa är 400 000 personer.

Sysselsättningsgraden har dessutom sjunkit sedan valet 2006. De borgerliga partiernas vallöften från det valet, om att minska det så kallade utanförskapet, har inte uppfyllts.

Till regeringens försvar kan man framhålla att en internationell ekonomisk kris har drabbat världen sedan hösten 2008.

Trots det så har regeringen inte sett krisen som något hinder för att minska intäkterna till statens kassa genom att införa, eller behålla, sänkta skatter för välbeställda grupper. De är de förmögna, de med värdefulla hus och de med höga inkomster.

Till följd av det går nu staten med budgetunderskott, som skulle vara mindre om regeringen inte genomfört skattesänkningarna för privilegierade grupper.”

Se Ingvar Persson i ledaren ”Makt och moral drar inte jämnt” samt artikeln ”Får 246 600  för två möten”

Och gränserna börjar tänjas för barnmisshandel. Se dokumentären ”Hon ville ju inte lyda”.

Men det är så vi skapar kommande våldverkare eller självdestruktiva människor. Även terapeuter och liknande grupper har (ny)liberaliserats, med prat om gränssättning i alla sammanhang.

Men vad behövs det gränssättning emot och varför behövs gränssättning? Varför är barn ”omöjliga” till exempel? Men det är fortfarande tabu att prata om, inte minst från terapeuters sida. De vill inte skapa skuldkänslor?

Se Lars H. Gustafssons bloggning om denna dokumentär och kommentarerna där.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: